Fritidsodlarnas stora kunnande om s�dd, f�r�kning och odling �r ov�rderligt f�r den biologiska m�ngfalden. Med intresse och engagemang ser de till att h�lla Sverige gr�nt, gott och blommande.

Men odlarna i Sverige �r inte n�gon homogen grupp. Framf�r allt �r skillnaden stor beroende p� var man odlar. Att odla i Sk�ne �r alls inte samma sak som att odla i Kiruna. Odlare i Sverige har d�rf�r ett stort behov av ett brett sortiment av v�xter och fr�er anpassade f�r olika f�ruts�ttningar.

Fritidsodlare odlar g�rna och ofta udda sorter, gamla sorter och speciella sorter. P� s� s�tt bidrar de till att de gr�nsaker som ratats i den kommersiella odlingen, f�r att de inte uppfyller industriella krav, bevaras till efterv�rlden. Vikten av bevarad m�ngfald har slagits fast hur m�nga g�nger som helst och Sverige har skrivit p� en rad avtal som f�rbinder oss att g�ra v�rt yttersta f�r just biologisk m�ngfald.

Det EU-direktiv om registrering av vissa gr�nsaksfr�er som togs i november 2009 och som nu ska implementeras i den svenska lagstiftningen har som sitt yttersta syfte att bevara just m�ngfalden.

I direktivet har EU utarbetat riktlinjer som ska r�dda en rad viktiga europeiska k�ksv�xter kvar till efterv�rlden. Problemet �r bara att direktivet inte alls �r anpassat efter nordiska f�rh�llanden. P� m�nga s�tt hotar det i st�llet v�r m�ngfald. Direktivet �r skrivet f�r betydligt st�rre l�nder, med stora befolkningar och helt andra klimatf�ruts�ttningar. Direktivet kommer allvarligt att hota utbudet p� den svenska fr�marknaden.

Och som om inte det vore nog. I svenska Jordbruksverkets regelsamling, som nu �r ute p� snabbremiss, f�r hur EU-direktivet ska inf�rlivas i svensk lagstiftning blir det �nnu s�mre. Tyv�rr. Inom ett �r kan vi ha f�rlorat s� m�nga som 300 sorters gr�nsaker. Flera av dem s�dana som �r extra bra att odla i liten skala i tufft klimat. Och n�r ingen l�ngre s�ljer dem, riskerar de utrotning.

Vilket uts�de som f�r s�ljas och odlas inom EU �r mycket h�rt reglerat och kontrollen f�r godk�nnande �r omfattande och dyr. Allt som s�ljs m�ste finnas med p� en sortlista �ver godk�nda fr�er. EU:s tanke med de nya direktiven �r att sorter som �r v�rda att bevara f�r att de �r unika f�r en viss region ska f� ett l�ttare och billigare regelverk. Man vill ocks� underl�tta f�r fortlevnaden av k�ksv�xtssorter som tagits fram f�r speciella odlingsf�rh�llanden, till exempel klimat eller jordf�rh�llanden, men i �vrigt saknar st�rre kommersiellt v�rde.

Det betyder att man vill att udda k�ksv�xter, som fr�mst odlas av fritidsodlare, ska kunna registreras p� ett enklare och billigare s�tt.

Exakt hur denna v�g ska se ut beskrivs ganska noga i direktivet. Men vad kostnaden ska bli f�r registrering har man l�mnat till de enskilda medlemsl�nderna att besluta om.

I Storbritannien, som har en fr�marknad som �r mer �n tio g�nger s� stor som den svenska, har myndigheterna best�mt att kostnaden ska ligga p� 100 pund per sort. Man har ocks� sagt att branschen har tre �r p� sig att registrera och till fullo inf�rliva de nya direktiven.

I Sverige menar Jordbruksverket att 3000 kronor i registreringsavgift och sedan en �rsavgift p� 2000 kronor �r rimligt. Allts� 5000 kronor per fr�sort. Man menar ocks� att alla fr�n m�ste vara godk�nda redan till �rsskiftet f�r att f� s�ljas under 2011.

Jag har talat med flera fr�firmor som alla ber�ttar att inte ens den totala f�rs�ljningen av vissa av dessa udda fr�er uppg�r till dessa 5000 kronor per �r. Bland annat �r det m�nga fr�er som efterfr�gas av invandrade fritidsodlare som vill kunna k�pa fr�n fr�n gr�nsaker de odlat i sina heml�nder. � Och det �r fr�er som best�lls av odlare som bor i norra Sverige och d�rf�r har speciella krav f�r att hinna f� sk�rd i den korta svenska sommaren. Tv� sm� marginaliserade grupper, som helt saknar kommersiellt v�rde f�r andra �n n�gra f� sm� svenska fr�firmor, och som kommer att f� se sitt utbud kraftigt decimerat efter 31 december i �r.

Totalt handlar det om drygt 300 sorters gr�nsaker som hotas av utrotning eftersom de fr�mst �r av intresse f�r en marknad som i ett europeiskt perspektiv �r pytteliten. Man undrar ju stilla hur Jordbruksverket t�nkt f�rsvara att detta �r ett s�tt att bevara biologisk m�ngfald.

Antalet svenska fr�firmor �r litet. Och de som tillhandah�ller ett varierat och annorlunda utbud �n f�rre. Det �r sm�, familje�gda f�retag p� orter som ofta ligger i glesbygd eller i omr�den med h�g arbetsl�shet. De syssels�tter vardera h�gst ett tiotal personer och oms�tter fr�n ett par hundra tusen kronor upp till 10 miljoner. De besitter ett stort kunnande och l�gger ner ett viktigt arbete p� att runt hela jorden och leta efter, importera och vissa fall provodla gr�nsaksfr�er anpassade till svenska f�rh�llanden.

Med sitt arbete g�r de livet rikare och mer sp�nnande f�r m�nga, m�nga tusen fritidsodlare som vill kunna best�lla en p�se av en viss sorts tomat som passar en regnig svensk sommar, eller en extra odlingsv�rd r�dk�l som blir extra bra i omr�den med ljusa n�tter eller gurka som mognar trots kyliga n�tter. Med sitt arbete bidrar de till att det genetiska underlaget v�xer, n�got som alla parter i hela Europa �r �verens om �r viktigt.

Det �r sm� firmor och sm� konsumenter – inte s�llan ligger en order p� runt hundralappen. Med det nya regelverket riskerar flera av dessa f�retag att f�rsvinna. Det rimmar illa med regeringens satsning p� jobblinjen och tron p� att de sm� f�retagen ska driva Sverige.

Jag fr�gar mig. Finns det n�gon, n�gonstans som har gl�dje av detta? Eller varf�r g�r de p� detta viset?

Viveka Ljungstr�m
chefredakt�r Allt om Tr�dg�rd