Genom att jordförbättra med organiskt material, till exempel kompost eller olika mullprodukter, hjälper du mikrolivet som i sin tur hjälper växterna. Eftersom mikrolivet finns i det översta jordlagret är det bäst att lägga jordförbättringen ovanpå och låta maskarna krypa upp och hämta det de vill ha. Alternativt kan man mylla ner materialet försiktigt i ytan.

Eftersom organiskt material förbrukas är det viktigt att fylla på med nytt varje år.

Planteringsjord i säck

Alla sorters planteringsjord som säljs i säck innehåller mest torv. Men jämfört med den rena torvmullen som också säljs säckvis är torven i planteringsjord mer nedbruten och ser därför ut som jord. Näring är alltid tillsatt, till exempel hönsgödsel, kalk och näringssalter som går under namnet NPK (kväve, fosfor och kalium).

Prisskillnaden mellan billig och dyr planteringsjord beror främst på att de dyrare innehåller mer näring. Det kan vara en fördel att använda den mer näringsrika jorden om du planterar i kruka eftersom det då dröjer längre innan du måste tillföra ny näring. De dyrare jordarna innehåller också torv av en högre kvalitet, bark och annat grövre material som förbättrar strukturen. Det grövre materialet gör att jorden inte blir för kompakt och rötterna kan sprida sig i jorden där det finns bra med hålrum för luft och vatten. En jord med bra struktur ska kännas grynig och inte innehålla alltför hög grad av finfördelat material. Du kan själv blanda i till exempel kompost eller barkmull i en billigare jord för att förbättra strukturen.

Byt inte ut din jord

När du gräver gropar för att plantera nytt  ska du inte byta ut den befintliga jorden mot planteringsjord även om det kan låta så på namnet. Den befintliga jorden innehåller mycket som är bra för växten och oftast behövs bara en liten förbättring. Använder du bara påsjord finns det risk att växterna du planterar drabbas av syrebrist eftersom det kan bli för mycket gödslat organiskt material som hamnar under och omkring rötterna. Dessutom är det så att allteftersom mullämnena i påsjorden bryts ner kommer jorden att sjunka ihop och större växter att hamna på fel nivå efter något år.

Jordförbättra istället endast det översta lagret av den befintliga jorden eller lägg jordförbättringsmaterialet ovanpå.

Välj gärna en jord med ett pH-värde på 5–6, pH-värdet står på säcken.
 

Grus och sand är vanskligt

Att försöka förbättra en lerjords kompakta struktur med exempelvis grus kan kanske verka som en bra idé. Tyvärr kan resultatet bli det motsatta. Gruset riskerar nämligen att sätta igen de befintliga porerna i lerjorden och göra leran ännu mer kompakt. Tänk dig lerjorden som sand och gruset som en hög med kullerstenar. När sanden hälls över högen med kullersten täpper sanden till hålrummen.

Strukturen i alla jordar förbättras bäst genom att du tillför organiskt material.

Så får du bra jord för trädgårdsland och krukor

Grönsaker och sommarblommor är mer näringskrävande än perenner och buskar. Därför är de extra beroende av bra jord med mycket organiskt material och en bra struktur så att rötterna lätt kan växa och ta upp näring. Både trädgårdsland och krukor behöver extra tillskott av näring för att resultatet ska bli bra. Ett 5 centimeter tjockt lager med färskt gräsklipp mellan raderna av grönsaker blir ett jättebra näringstillskott. I stora krukor kan man också lägga gräsklipp. I mindre krukor kan du gödsla med flytande näring.

TIPS! Fritt från rot-ogräs

Tänk på att alltid kräva att få jord fri från rotogräs när du köper jord i större kvantiteter från jordfirmor. Rotogräs är ogräs som kan föröka sig genom en liten bit av en rotdel. De är alltid mycket svåra att bli av med.

När du förbättrar lerjord – tänk på!

Skolorna går isär. En del hävdar att all lerjord absolut måste grävas om minst en gång per år, helst på hösten. Andra hävdar att man aldrig bör gräva runt i sin jord.

De som tycker att man ska gräva menar att det luckrar upp och att man samtidigt kan tillföra mullämnen som ger struktur. De som inte gräver menar att varje gång man gräver förstör man jordens naturliga struktur med dess hålrum för vatten och näring. De visar på att den uppgrävda jorden börjar falla ihop efter mycket regn och att jorden förblir mer packad än där den fått vara ifred. Dessutom menar de att grävningen stör mikrolivet som då gör ett sämre jobb och att du hellre ska förbättra strukturen genom att tillföra organiskt material ovanifrån. På senare år är det icke-grävarna som fått störst gehör men grävarna är många och de lyckas också med sin odling.

Jordförbättra – bästa materialet

• Klipp ner förra årets perenner i små delar på våren och låt dem ligga kvar i rabatten. Maskarna drar snart ner klippet i jorden. Täck med kompost eller barkmull om du tycker att det ser skräpigt ut, annars kan du bara vänta tills växterna kommer upp och täcker.
• Använd komposten – ett jättebra jordförbättringsmedel som ger både struktur och näring. Kompost kan vara näringsrik eller näringsfattig beroende på vad man lagt i den. Komposterar du mest löv och nerklippta växtdelar får du en näringsfattig kompost. Lägger du vegetabiliska matrester och gräsklipp blir komposten extremt näringsrik. Och komposterar du även animaliska matrester blir komposten en näringsbomb.
• Torvmull innehåller vad som brukar kallas låghumifierad torv, det betyder att torven inte har kommit så långt i nedbrytningsprocessen. Torvmullen ger bra struktur, men äts snabbt upp av jorden, den är näringsfattig och har lågt pH-värde (sur). Använd okalkad torv till rododendron och andra surjordsväxter, till andra växter använder du kalkad eller gödslad torv.
• Barkmull, komposterad bark som säljs säckvis, är ett mycket bra jordförbättringsmedel som ger god struktur och som håller längre i jorden än torv. Den innehåller alltid lite tillsatt näring för att kompensera för den sista nedbrytningen som stjäl näring och syre.
• En blandning av barkmull, som ger lite mer långvarig effekt, och gödslad torvmull, som ger en snabb effekt, är ett superbra jordförbättringsmedel.
• Gödsel i säck innehåller oftast kogödsel som blandats med torv. Det ger både struktur och näring. Om du har möjlighet kan du istället hämta hästgödsel vid närmaste stall. Den ska ha komposterats i minst två år och ser då ut som jord och är luktfri. Är gödslet inte ordentligt komposterat kommer det att stjäla syre och näring från växterna när det bryts ner.