Ett soligt, södervänt, öppet läge i kombination med en jord som torkar snabbt – så ser ett typiskt torrt läge ut. Ofta består då jorden av sand- eller mo (mo består av något finare partiklar än sand) som inte klarar av att hålla kvar vatten.

Om marken dessutom sluttar så att det mesta av vattnet rinner bort har vi en miljö som bara de mest torktåliga växterna klarar av. Men ibland klarar inte ens de allra tuffaste växterna att växa och då måste man göra någonting åt jorden, det vill säga förbättra dess vattenhållande förmåga och det kan man göra på olika sätt.

Förbättra och förhöja

 

Enklast är att blanda upp den befintliga torra jorden med en mer fukthållande jord som innehåller både mullämnen (till exempel kompost) och lite lera. Det kan ibland räcka. I svårare fall, när jorden är superdränerande, som den blir om man till exempel anlägger planteringsytor ovanpå mark som fyllts upp med grovt stenmaterial, kan man behöva ta undan ytjorden och lägga ut ett 10 – 20 cm tjockt vattenhållande lager av lerjord innan ytjorden läggs tillbaka. 

På sina håll, till exempel i skärgården, består marken ofta av klipphällar täckta med ett mycket tunt jordlager. För att kunna odla här måste man höja upp jordytan. Gör kanter av sten, trä eller torvblock och fyll på med bra odlingsjord. Tänk på att det behövs allra minst 20 – 30 centimeter för perenner och 30 – 50 för större växter som buskar, rosor och klängväxter.

När man bygger upp planteringsbäddar på klippgrund är det viktigt att se till att det finns möjlighet för överskottsvatten att rinna undan. Bildas det surhål med stillastående vatten trivs inga växter.

Regelbunden vattning är förstås det viktigaste när man sköter en rabatt i extremt torrt läge. Framförallt på försommaren när växterna växer som mest. Att täcka marken med täckbark, kompostjord eller gräsklipp som håller ytjorden fuktig och minskar avdunstningen är också bra.

Läs även 13 Torktåliga växter