Mellan Paus och Play

KÄRLEKEN TILL TRÄDGÅRD blir lite skruvad på vintern, som en oförlöst förvriden passion. Jag är morgonmänniska, men nu har jag blivit nattmänniska också. Jag nätsurfar. Är fast i blomporrträsket. Hänger vid datorn och kollar frösajter. Har ni sett slingerkrasse ’Milkmaid’ och slingerbladslök på raravaxter.com? Och pionvallmon ’Ooh La La’ på fromedposten.se!? Och kolla bilden uppe till höger, Chrysanthemum ’Sunshine Mixed’! Nätberoende har man ju hört talas om... ett elände, jag är helt fast i min blommiga drog.

OM DAGEN FÖRSÖKER JAG FÅ UTLOPP IN REAL LIFE. Tar på mig yllemössa och jacka och går ut; det är så vackert i allt det frusna. Fåglarna trixar sig piggt genom snåren och längre bort ser jag en söndertrasad äppelgren: älgen har varit hungrig... Annars märkvärdigt livlöst. Långfruset. Det är helt tydligt att någon med mycket att säga till om har tryckt på PAUS-knappen.  

JAG GER UPP OCH GER MIG AV till blomsteraffären. Det är läge för lökfynd så här års, blommande exemplar som anses överblommade för att de blommar! Väl inne i den fuktiga butiksvärmen inser jag panikslaget att jag vill köpa ungefär allt jag ser: vita stenkrukor, småskåp med blomsterarrangemang, fina mosskuddar – och sedan fastnar jag vid snittblommorna, pulsen höjs men jag står emot duktigt. Jag går vidare. Motstår en julros i järnkärl och en klematis på båge. Men vid de vita ranunklerna är det kört: jag måste bara ha dem!

OCH VID DISKEN SER JAG DEN: trälådan på golvet. Full med svarta små plastkrukor med blommande rosa och blå hyacinter, de ligger där som slöa sillar i sin rea-låda. Jag river åt mig ett helt gäng, får dem i en vit prasselpåse och så blir det bråttom. Hem och laga mat, upp med varor, ungarna myllrar (de är bara två stycken men känns ofta som fler). Ranunklerna i vas i köksfönstret, prasselpåsen – nej, hinner inte, den åker in i kylen!

TVÅ DYGN SENARE, mitt i natten framför datorn: Hyacinterna! Hjärtat i halsgropen, jag tassar ner i köket. Öppnar kylen. Fumlar ut påsen ur rotfruktslådan, kikar – jo, de mår bra! Jag skär loss de rosa och blå blommorna från löken, buntar ihop dem i en fin bullig vas och bär med mig dem upp, tio jättekliv närmare våren. Sätter mig bekvämt tillrätta vid datorn – toskansk salladsmix.., stockros ’The Watchman’ och.., ja, ni förstår. Det är så trädgårdslivet ser ut på vintern: nätberoende och buketter. Det har sin tjusning. Men nog längtar jag. Tills det börjar på riktigt. Tills någon äntligen trycker på PLAY igen.