Något sparkar i jorden

Roligt är det, inte minst för att så många nya människor med nya tankar börjar odla. Och deras tankar handlar inte alltid först och främst om sinnesfrid och stillhet...
  
En rörelse som jag helhjärtat gillar är gerillaodling. Odlingsglada stadsbor – med eller utan tillstånd – gräver, sår och planterar (i smyg eller inte) på bortslösade jordplättar i parker, på bakgårdar, gräsremsor vid trottoarer, övergivna parkeringar eller i offentliga odlingslådor där annars bara kommunaltristessen prunkar. Ofta för att få kryddor och grönsaker. Både ekologiskt och ekonomiskt. Det blir närodlat, minst sagt. Och blir gerillagrönsaksodlingen storskalig skulle den på sikt kunna förändra en hel del.
  
Deras handfasta tilltag gör att jag ser med lite nya ögon på hyreshusens öde gräsmatteområden. Tänk om... Eller bostadsrättsföreningens trista berberishäck – och parkernas oceaner av spirea! Det finns jord där ja... Som säkert längtar efter att göra mer nytta. Och ovanpå jorden trampar fler och fler som är villiga att bruka den. Nybönder. Stadsbönder. Gerillabönder.

Det är bra, något nytt kan absolut få hända. Jag hoppas att inte alltför många stretar emot och fastnar vid hindren. Låt det hända bara, det är absolut ett steg på väg. Mot något som är bättre, rimligare och kanske rättvisare.

Allt är föränderligt och ska så vara.

Jag ser på den kommunala snöbärshäcken invid trottoaren. Jo, nu ser jag tydligt, det rör sig där under. Något sparkar i jorden – ja, solklart, det där är absolut ett oförlöst grönsaksland.

JUST NU!

Förstora

Heja gröna gerillan. Tack vare er får en stackars gatukorsning kul igen. Med eller utan tillstånd.

MITT OLIVTRÄD

Förstora

Jag har snaggat min uppstammade schersmin igen (Dalaoliven kallad, den beskars som ett olivträd när jag ville ha medelhav på torpet). Kalklippt stam, paraplyform med rakt avkapad ovansida, på klassiskt oliv-vis.

GRÖNSAKSPLANTOR

Förstora

Tack alla som säljer grönsaksplantor. De är guld värda när man har sommarhus och svårt att passa frösådder.

SEGERN ÄR MIN!

Jag har bestämt mig: jag ska besegra järnnätterna – den plötsliga frosten när man tror man är på säkra sidan. Jag kontrar nämligen med fiberduk. I folktron är det farligast natten till den 2 juni och mellan 13 och 18 juni. Var redo!

SYREN

Förstora

En doft jag aldrig vill missa. Nu har jag både bondsyren och den ungerska, härdigare varianten som blommar lite senare. Jag frossar i maffiga syrenbuketter!

STATISTIK-KALAS

Förstora

Statistik kan vara trist. Statistik kan också vara underbart. Som den som säger att ni prenumeranter stannar jättelänge med oss. Tack! Tack! Hurra!

 

LIVET PÅ FEJAN

Allt om Trädgård finns på Facebook! Välkommen bakom kulisserna på redaktionen. Inte alltid lugna gatan inte. Ojojoj.