Många menar att det är den goda jorden man odlar i en trädgård och inte växter. Att A och O för en vacker och välvuxen trädgård är att se till att mikrolivet i marken har det bra. För när nedbrytningen och omsättningen i jorden fungerar kan växterna ta upp det de behöver av näring, vatten och syre.

Matjorden består generellt sett till hälften av mineraljord (små korn som sand, mo och lera) och organiskt material. Den andra hälften består av hålrum, eller porer som de kallas på jordspråk. I porerna finns det antingen luft eller vatten, samt växternas rötter.

Om alla porerna är fyllda av vatten är marken vattensjuk och då drabbas växterna av syrebrist. Om porerna istället är fyllda med mest luft blir det torrt.

Syrebrist i jorden

Växterna tar alltså inte bara upp näring och vatten ur jorden utan även syre. Över 70 procent av växtens andning sker genom att de finaste små rötterna drar in syre till växten. En bra jord ska vara porös, inte för blöt och inte för hårt packad. Om vatten blir stående runt rötterna kan växten inte andas.

Även mikroorganismerna och maskarna i jorden behöver syre för att leva och sköta sitt jobb som nedbrytare. I en god jord ska det vara balans så att syret räcker till alla. Om du lägger för mycket organiskt material som inte är nedbrutet under eller intill rötterna blir det en obalans, och växterna drabbas av syrebrist eftersom mikroorganismerna förbrukar syret. Det organiska materialet ska istället läggas ovanpå jorden.

En växt som drabbats av syrebrist ser vissen ut. Det beror på att växten behöver syre för att kunna ta upp vatten, och när det inte finns något syre drabbas den av vattenbrist. Utan vatten får växten inte heller näring. Den stannar då i utvecklingen och står och stampar tills syrebristen upphör.

Alven och grunden

Förstora

Under matjordslagret finns den hårda, ljusare alven som till största delen består av sand och lera. Den kan vara gul, röd eller ljust grå beroende på var i Sverige du bor. Alven är närings- och syrefattig och i den finns mycket lite mikroliv. De flesta växters rötter tar sig inte ner i alven. Du kan luckra upp alven med en grep eller ett spett om den är extremt hård, men undvik att blanda den med matjorden eftersom matjorden då blir mer näringsfattig. Om man blandar de olika jordlagren med varandra hamnar dessutom mikroorganismer, daggmaskar och andra djur på fel nivå i jorden och kan inte göra sitt jobb. I värsta fall dör de. Under alven finns grunden, och den är så hård och kompakt att inga rötter tar sig ner där.

Fler artiklar om jord:

När jordlagret är för tunt

Våra vanligaste jordtyper

Så förbättrar du din jord