JORD

I en ekologisk odling strävar man efter att vara självförsörjande på jord. Genom täckodling och kompostering bygger man upp sin jord och kan även göra ny. Behöver du ännu mer jord (till exempel vid nyanläggning), köp ekologisk sådan. Men släng aldrig bort din egen jord även om det står i odlingsanvisningarna att du ska gräva bort gammal, och ersätta med nyköpt. Den jord du har är en rikedom, och är den inte bra att odla i kan du förbättra den genom att tillföra det som saknas. Ofta är den ändå bättre än den du köper.

KOMPOST

För många ekologiska odlare är komposten hjärtat i trädgården. Allt som växer och allt vi äter kan komposteras. Men man måste göra det på lite olika sätt beroende på vad som ska komposteras. Resultatet blir också mycket varierat beroende på vad man matar sin kompost med. Att kompostera trädgårdsavfall är det enklaste. Matrester kräver lite mer. Tillagad mat kan inte komposteras i en öppen kompost eftersom man då lockar dit råttor och fåglar.

En kompost som bara består av trädgårdsavfall blir ofta näringsfattig. En matkompost blir istället som en näringsbomb. Blandar man dem med varandra blir resultatet en näringsrik mull med bra struktur.

För att förmultningen i komposten ska sätta igång krävs en balans mellan syre, vatten, kol och kväve. Blir det för blött är det inte bra, för torrt är lika illa. Och även om det ska vara mer kol än kväve, om man ser till volym, stannar det upp om det blir för mycket kol, medan det kan gå för fort om man tillsatt för mycket kväverikt ­material. Torkade växtdelar är rika på kol, gröna och saftiga blad – till exempel gräsklipp och grönsaker – är rika på kväve.

Gör en trädgårdskompost

Spika ihop en ram, använd pallkragar eller köp kompostnät som sätts ihop till en korg. En trädgårdskompost ska inte ha någon botten och behöver inte vara mer än 75 centimeter hög. Lägg lite finklippta kvistar i botten så att det blir luftigt. Du kan också strö över lite jord för att redan från början få med mikroliv som hjälper till med nedbrytningen.

Lägg inte på för stora lager av samma sak. Tjocka sjok av nyklippt gräs eller blöta löv blir för kompakt, medan en stor hög med risiga perenner blir för luftigt. Sträva efter en blandning.

Man kan lägga alla färska grönsaksrester i sin trädgårdskompost. En morot är ju en produkt av trädgården ända tills den blir kokt eller får dressing på sig. Då blir den köksavfall om den inte äts upp. 

Gör en kökskompost

Köksavfall blir mycket näringsrik kompost och är en superbra resurs i en trädgård.

Det finns en uppsjö av behållare på marknaden. Det viktigaste är att den är så stängd att inga råttor, möss eller fåglar kan komma dit, men inte så sluten att den blir utan syre. Lägger man bara köksavfall i sin kompost blir den lätt för blöt och kväverik. Blanda med halm, torrt gräs, torra löv eller kompostströ som finns att köpa trädgårdsbutiken.

Är man nybörjare är det klokt att inte kompostera kött och fisk eftersom det luktar hemskt om det inte förmultnar på rätt sätt. En kökskompost som mår bra luktar inte illa. Äggskal går däremot bra. Krossa det ordentligt så bryts det ner fortare.

GÖDSEL

Även i en ekologisk trädgård behövs gödsel. Men det ska vara naturlig sådan som innehåller mer än bara näringsämnena (mineralerna) i pulverform. Kompost, stallgödsel, gräsklipp, urin, nässelvatten, algomin och stenmjöl är gödsel som kan användas i ekologisk odling. Färskt gräsklipp och nässlor kan också användas som gödsel tack vare att de innehåller mycket näringsämnen. Man kan även gröngödsla, det vill säga så en gröda som ger näring (se avsnittet nedan om gröngödsling).

Gröngödsling

Att använda sig av gröngödselväxter har två syften. Det ena är att berika jorden med näring. Det andra är att förhindra att näring försvinner ur jorden. Dessutom bidrar gröngödselväxterna till att jorden blir lucker och syresatt. Vissa växter, som klöver, lupin, humlelusern, ärtor och bönor, har en förmåga att binda kväve ur luften. Genom att så dessa grödor och sedan slå av och gräva ner dem grunt tillför man jorden detta kväve. Denna typ av gröngödsel sår man helst på våren och slår sedan av på hösten.

Sår man istället så kallade fångstgrödor, vars uppgift är att ta upp näring ur jorden och förhindra att den läcker ut i luften eller sköljs bort av regn, sår man dem så fort man skördat en jordplätt. Sedan slår man av växterna och myllar ner dem innan de satt frö. Exempel på fångstgrödor är bovete, cikoria, rajgräs, solros och timotej. Det är alltid bra att odla flera sorter tillsammans eftersom ensidighet är en av den ekologiska trädgårdens största fiender.

Gröngödsling: Gör så här!

Så fort du har en yta bar i trädgården sår du i frön av en gröngödselväxt. Vattna och sköt om som en vanlig växt. När växten är stor och frodig men ännu inte satt frö, slår du den och låter växtdelarna ligga kvar på jorden eller myllar ner dem lite grunt. Nästa år är jorden fin och bra att åter odla på. 

Läs mer om ekologisk odling här:

Odla ekologiskt: ogräs, ohälsa och hyra

Odla ekologiskt: täckodling

Odla ekologiskt: plantor

Odla ekologiskt: fröer

Att odla ekologiskt