1. Planritning – skissa upp odlingsytorna

Först ritar man upp sin köksträdgård, om man inte redan har en plan. Du behöver inte vara duktig på att rita, planeringen är ju till för dig. Rita för hand eller i datorn. Mät upp ytorna och håll dig till enkla rutor, rektanglar och cirklar (eller andra former om du vill vara mer artistisk). Ritar du i skala så kan du beräkna mer exakt hur mycket du får plats med. 1:50 är en lagom skala. Markera vid sidan om det är upphöjda bäddar, krukor, eller markbäddar. Notera även hur solen rör sig under dagen.

Tips: Om du ritar för hand kan jag rekommendera dig att kopiera originalet så att du inte behöver börja från början om du gör fel eller vill rita några alternativa planer.

Förstora Program för köksträdgårdsplanering

Program för köksträdgårdsplanering – Growveg.com

Det finns planeringsprogram för köksträdgårdar som man kan ladda ner från nätet, några gratis eller med gratis testtid. De flesta är dock anpassade för utländska förhållanden vad gäller tider för sådd och utplantering, men de fungerar fint i övrigt och underlättar att hålla reda på t ex växtföljd år efter år. Man har sina översikter och kan lätt flytta runt grödorna och räkna ut antal plantor, samt hålla koll på växtlistor mm. Här är några att kika på: ZukeeniKitchen Garden Planner, Vegetable Planner, Growveg.com, The Old Farmer's Almanac Garden Planner, Plangarden.com, Vegetable Garden Planner

2. Växtlista – hur välja vad som ska odlas?

Gör inte misstaget att först frossa i frökataloger. Då vill man ju ha allt! För att slippa få dåligt samvete över ett överflöd av squash som man inte vet vad man ska göra av, så är det bättre att planera för sånt man faktiskt kommer att använda. Jag brukar ställa mig de här frågorna för att underlätta prioritering.

  • Vad äter jag/vi i hushållet? – Lista allt.
  • Vad är lätt att få tag på utan att jag odlar? – Stryk från listan.
  • Vad är lönsamt att odla? Tar plantan mycket plats i jämförelse med avkastning? Dyrare att odla än att köpa? – Stryk från listan.
  • Smakar bättre egenodlad? – Prioriteras.
  • Finns roligare sorter att odla än att köpa i matbutik? – Prioriteras.

3. Beräkna antal växter – hur mycket av allt?

Ja, det är inte en lätt fråga. Men man kan klura lite på hur mycket man förbrukar och när. Fastna inte i det här steget, för det är knappt att självhushållare som hållit på i flera år kan beräkna detta med exakthet. Det kan vara kul att kunna förse sig med egen persilja och gräslök hela året, men det är också okej att ha nypotatis till en enda måltid. Det är en fråga om vad som får plats och vad man mäktar med att sköta.

Hur man än planerar blir det aldrig som man tänkt och då blir det ett tomrum som man kan fylla med andra grödor eller har chansen att börja om. Det går även att plantera en annan gröda innan huvudgrödan kommer upp t ex rädisor och baby leafs innan potatisen kommit upp. Efter skörd kan man också plantera in mer, och vissa saker planteras i omgångar för flera skördar under säsongen. Så därför är dina planer och beräkningar alltid ungefärliga.

När du börjar med punkten nedan och placerar ut grödor, så blir det lättare att få en uppfattning om vad som får plats, och din plantlista justeras efter hand.

4. Placera ut grödorna på odlingsplanen

Det finns grödor som inte bör placeras bredvid varandra och andra som hjälper varandra. Man bör även ta hänsyn till växtföljden. Det innebär att man inte bör ha samma typ av grödor på samma plats år efter år, utan roterar deras placering.

En annan faktor är hur tätt grödorna ska stå. Det finns rekommendationer för mellanrum när man odlar i rader. Sen finns det de som föredrar att inte odla i rader med en gröda i taget, vilket är aningen svårare att planera i detalj. Några brukar principer enligt successionsordning, d v s ersätter en skördad gröda med en annan för att få ut mesta möjliga på odlingsplatsen. Då kan man göra en planteringsplan för vår och en för sommaren.

Låter det avancerat? Det finns digitala program, som automatiskt räknar ut hur mycket man får plats med på en yta, samt vilka grödor som inte bör stå ihop. Kolla förslagen här ovan.

Förstora Tre olika kökväxtplaner – fin, enklare, enklast

Tre olika kökväxtplaner – fin, enklare, enklast

På planen kan du rita ut symboler en och en på din plan om du är duktig på att rita. Annars duger det lika bra med att markera ett fält för t ex tomater och skriva tomat. I det kan man skriva antal som får plats, eller rita ut en prick för varje plantas placering.

5. Dags att göra en inköpslista

NU är det okej att slänga sig över frökatalogerna, för att bestämma vilka sorter som ska inhandlas.  Du har bestämt grödorna och nu kan du välja sorterna. Det står hur många fröer du får.  Jag brukar bara komplettera min tidigare växtlista.

Tips: Överskott kan oftas sparas till nästa år eller bytas. Det finns många grupper i forum, på FaceBook och i föreningar som gör detta. Där får du även tag på fröer om du inte vill ha så mycket av något.

6. Såschema med utplanteringsplan

Det här kan man göra var för sig, eller en ihop.  Det går även att lägga till skördetid. Dessa är till för att hålla koll på när man ska så vad och när det är dags att plantera ut (och skörda). Jag kopierar över växterna från min inköpslista och markerar ut såtiden, utplanteringstiden (och skördetiden). Det brukar stå på fröpåsen eller på försäljarens hemsida.

Förstora Allt om Trädgårds såschema – gratis mall

Ladda ner och skriv ut Allt om Trädgårds såschema här.

Datum kan aldrig göras exakta, utan det är tidsspann. Du justerar själv när det passar dig bäst att göra försådd, sådd och utplantering. Start för utplantering styrs så klart av när det är frostfritt och jorden har nått rätt temperatur. Så ta reda på när det är lämpligt att börja i din del av landet.

7. Skriva en odlingsdagbok

Om man gör små enkla anteckningar om hur det gick för varje gröda under säsongen, så är det en bra utgångspunkt att utvärdera året innan man planerar för nästa. Vad gick bra, vad gick sämre? Vilka sorter vill jag odla igen? Vad blev det för mycket av? Är det bättre att förgro ärtorna tidigare? Man tror att man ska minnas, men allt är borta innan man ätit sin sista rädisa.

Låter allt detta som mycket jobb? Det är det inte om du håller dig till mallarna och du har igen det, jag lovar. Dessutom är det kul om man gör sin planering vintertid, när det är härligt att drömma om kommande odlingssäsong.

Läs mer

 

Använda ett såschema – gratis mall för nedladdning

Anlägga och planera pallkrageodlingar på 25 olika sätt

48 köksträdgårdar och potagrar på landet och i stan

 

Förstora Karina Brozinic