Växelbruket återkommer starkt

Innan det blev vanligt att använda konstgödsel i våra hemträdgårdar, tillhörde växtföljd allmänbildning. Det var tvunget att växla odlingsställe, annars var det en tidsfråga innan problemen kom. Nu när trenden går mot att odla egen mat och då självklart ekologiskt och giftfritt, så kommer växelbruket upp på tapeten igen.

Är det nödvändigt med växelbruk?

Reglerna för växelbruk är inte lika strikta längre om man kontinuerligt gödslar med kompost, använder sig av täckmaterial eller samodlar. Att tillföra naturgödsel och kompost och att jobba med jorden, minskar riskerna för utarmning och man får samtidigt en bra struktur på jorden. Att odla gröngödslingsväxter efter att man skördat eller en säsong, förbättrar också jorden.

Samodling motverkar vissa sjukdomar och skadegörare, men det eliminerar inte riskerna helt. Och det krävs viss kunskap om vilka växter som ska samplanteras och vad de motverkar. Flyttar man däremot växterna, växtroterar, då försvårar man för skadegörare i jorden.

En kombination av växelbruk, och andra ekologiska metoder som nämnts är att föredra för att få en optimal avkastning.

Så funkar växelbruk

Grundregeln är att man delar in rabatterna i kvarter. Sen odlar man en bestämd växtgrupp i varje kvarter ett år, och nästa år roterar man grödorna ett steg medurs, och ytterligare ett steg året därpå. Den vanligaste växtföljden är fyraårig, men det finns även sex- och åttaårig, t o m en förenklad treårig. Här nedan syns exempel på en fyraårig växtföljd. De viktigaste växtgrupperna att rotera är potatis, kål (Brassica), ärtor, dill och morot.

Tips: Spara din egen växtföljdsplan för kommande år, så att du vet vad du odlade var.

Skifte 1 – Växter som tillför näring

Baljväxter berikar jorden genom att fixera kväve från luften. Man kan även odla enbart gröngödslingsväxter. Till den här gruppen räcker måttlig gödselvattning tidigt på säsongen. Efter skörd låter man växtdelarna ligga kvar och gräver sedan ner dem i jorden där de bidrar ytterligare till näringstillförseln.

Skifte 2 – Näringskrävande växter

Till den här gruppen hör pumpa, vissa lökväxter och kålfamiljen. De kan tillgodogöra sig näringen som växtgruppen året innan tillförde (skifte 1). Det kan behövas mer naturgödsel under säsongen.

Skifte 3 – Växter med måttligt näringsbehov

Här ingår rotfrukter, sallat, persilja, dill och lök. Tillför bara lite gödning under säsongen. Vissa av växterna kan till och med kan få sämre egenskaper av för mycket kväve.

Skifte 4 – Växter med litet till obefintligt näringsbehov

Potatis behöver inte mycket näring. Det går att sätta sallat, rädisa och bondböna mellan potatisplantorna. Perenner som jordärtskockor behöver inte heller mycket näring, och de skadas inte av skifte.

Förstora Exempel på 4-årigt växelbruk

Exempel på 4-årigt växelbruk

Fyraårigt växelbruk betyder inte att man enbart har fyra bäddar. Nej, man kan ha hur många bäddar som helst. Men man måste ha koll på kvarteren med de berörda växtgrupperna, så att dessa kan rotera med varandra. Växtföljd gäller ettåriga grönsaker. Perenna växter kan stå kvar, och man kan även blanda in bärbuskar och träd i rabatterna. Det viktiga är själva rotationen. Förutom grönsaker bör jordgubbsplantor förnyas vart tredje till femte år och samtidigt flytta till annan plats p g a skadegörare i jorden.

Tips: Bildgoogla gärna på växelbruk och crop rotation, för att få inspiration till fler planer.

Förstora Karina Brozinic