Adventivrötter. Rötter som utveck­las där det normalt inte bildas rötter, t ex från stammen, bladskaft, blad eller stickling.
Annuell. En ört som gror, blommar sätter frukt och dör inom ett år.
Art. Arten är en biologisk grundenhet och utgörs av en grupp individer eller populationer som har likartade egenska­per och som inbördes kan få fertil av­komma.
Artnamn. En arts vetenskapliga namn anges med två ord. Anemone nemorosa är vitsippa, Anemone är släktnamnet som kan omfatta många arter, nemorosa är artepi­tetet som talar om exakt vilken sippa som menas.
Avhärdning. Att ställa ut växter som stått inomhus för att successivt vänjas vid ett utomhusklimat.
Avläggare. En ranka eller en gren som böjs ner mot jorden där den får slå rot. Den rotade plantan, avläggaren, avskiljs från moderplantan och odlas vidare för egen hand.
Avmognad. Växterna förbereder sig inför vintern. Årsskotten förvedas så att de klarar kyla och torka bättre.

Barrotad. En icke krukodlad växt. Plantan säljs med nakna (bara) rötter. Rosor, häck- och hallonplantor säljs ofta som barrotade plantor.
Bienn.
Tvåårig ört. Första året utvecklas en kraftig rot och en blad­rosett. Rot och bladrosett övervintrar och bildar blommor och går i frö år två.
Biodynamisk odling
. En odlingsmetod som baseras på ekologisk odling och en form av astrologi. Odlingsformen utgår ifrån en antroposofisk världsbild, och skiljer sig praktiskt från ekologisk odling genom användandet av de åtta biodynamiska preparaten.
Biologisk bekämpning
. Att ersätta kemiska bekämpningspreparat mot ohyra och växtsjukdomar mot levande predatorer som finns i naturen, t ex nyckelpigor mot bladlöss.
Biologisk mångfald
eller biodiversitet. Innebär variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung. Stor variationsrikedom balanserar ekosystemen.
Bladklängen. Bladskaft omvandlade till klängen.
Bladnerv. Ledningssträngar som förser bladet med vatten och näring.
Bladrosett. Bladställning där bladen sitter tätt samlade vid stammens bas.
Bladärr. Märken på stammen där blad suttit.
Blast. Blad och stjälk hos rotfrukter.
Blödning. Vissa träd och buskar savar kraftigt vid beskärning på våren och man brukar då säga att de ”blöder”.

Direktsådd. Fröna sås direkt på friland.
Dressa. På gräsmattan läggs ett material, sand eller sandblandat och humusrikt för att förbättra jordstruktur och fylla ut ­håligheter.
Drivning. Att påskynda och tidigarelägga en växts utveckling genom att ge extra värme och hög luft­fuktighet eller genom att förkorta väx­tens viloperiod.
Dränering. Vattenavledning. Mark som är vattenmättad dikas för att få bort överflödigt vatten.
Dubbelblommande. Dubbel eller flerdubblad uppsättning av kronblad. Kallas ibland även för "fylld" blomma.

Ekologisk odling. Att odla med minsta möjliga inblandning av kemisk bekämpning och konstgödning. I kommersiell odling finns det olika direktiv och certifieringar för vad som regleras som ekologiskt odlat.
Enkelblommande. Enkel uppsättning av kronblad – enkel blomma till skillnad från fylld- eller s k dubbelblommig.
E-planta.
Växter som är framodlade och testade för att klara svenska förhållanden.
Epifyt. Växt som lever på andra växter utan att ta näring från dessa.
Etablering. Perioden fram till att växten har rotat sig på platsen och börjat växa till sig.
Ettårig ört. Samma som annuell. En växt som gror, blommar, sätter frukt och dör inom ett år.
Expansiv växt. En tålig växt som snabbt sprider sig, via utlöpare, jordstammar eller ymnig självsådd.

F1–hybrid. Första generationens hybrid. För att få frö till en F1-hybrid måste korsningen göras om varje säsong. Om man odlar från frön man skördat från en F1-hybrid är det inte troligt att man får samma planta.
Familjeträd. Äppel- eller päronträd med flera olika namnsorter inympade på en grundstam.
Fertil. Fruktsam – förmåga att föröka sig sexuellt.
Fjolårsskott. Skott som bildats, vuxit ut och förvedats under föregående års växt­säsong och höst.
Formklippt. Växt som formats genom beskärning till en geometrisk eller skuptural form. Ibland används den eng. synonymen "topiary" om formklippning.
Friland. Att odla på friland är att odla utomhus direkt i marken utan ­extra tillskott av värme.
Fruktkropp. Det man ser av en svamp ovan jord.
Fruktved. Grenar med mogna skott, och blomknoppar. Fruktved ska inte skäras bort vid beskärning.
Frö. Ett frö består av ett embryo som är början till en ny planta. Som skydd för embryot finns ett fröskal.
Fröbomb. En ihopsatt frökula som innehåller en god start för att etableras, när bomben kastas iväg. Då oftast i samband med "gerillaodling".
Frökapsel. En frukt med torr fruktvägg som innehåller många frön.
Fröogräs. Främst ettåriga ogräs som lätt självsår sig med frö.
Fuktighetshållande jord. Humusrik jord som torv och kompostjord. Lera i jorden håller också kvar fukt.
Fullgödsel. Gödsel som förutom kväve, fosfor och kalium innehåller magnesium och t ex järn, bor, m fl mineralämnen.
Fylldblommig. Flera kransar med kronblad – fyllda blommor.
Förgro
. Knölväxter som får ligga varmt och ljust för att få knubbiga och saftspända groddar innan de sätts ut på friland. De blommar då tidigare och ger tidigare skörd.
Förkultivera. Frösådda plantor drivs fram inomhus eller i ett växthus under våren för att sedan planteras ut.
Förädlingsställe. Det ställe där en ”ädelsort”, är inympad (okulerad) på en grundstam.

Gerillaodling (Guerilla Gardening). En odlingsrörelse för staden, där man oftast "busodlar" genom att ockupera en bit offentlig mark som försummats.
Glyfosat
. Är aktiva substanser i världens vanligaste växtbekämpningsmedel i våra trädgårdar för ogräsbekämpning. Nya studier har visat att glyfosater inte är så ofarliga som man tidigare hävdat, utan även små mängder orsakar skador på vattenlevande organismer.
GMO (genetiskt modifierade organismer).
Organismer där man på ett målmedvetet sätt förändrat arvsmassan så att de får de egenskaper man vill ha. Benämningen GMO avser oftast växter och då strävar man efter att göra dem resistenta mot skadeinsekter och bekämpningsmedel som t ex innehåller glyfosater.
Gro.
När ett frö gror utvecklas först rotanlaget och något senare stamanlaget och de första bladen.
Grodd. Växters motsvarighet till djurens embryon. Groddar uppstår när ett frö hamnar i en gynnsam omgivning, ofta innebär det tillgång till vatten och värme.
Grundstam. En ros som inte är rotäkta består av en grundstam med rötter och en rossort som okulerats/ympats på grundstammen.

Hamla. Att vid upprepade tillfällen kapa toppar och grenar på lövträd. Skånska pilar är ett exempel på flerårigt hamlade träd.
Hjärtblad. När fröet gror utvecklas först en rot och sedan hjärtbla­den. Enhjärtbladiga växter är t ex gräs och liljor. Tvåhjärtbladiga är de flesta växter. Barrväxter har flera hjärtblad som sitter i en krans. 
Humus. Organisk substans som bildas när döda växter och djur bryts ner under lång tid. Humus är en jordmån.
Hybrid. En individ som är resultatet av en biologisk process av sexuell reproduktion mellan individer som är genetiskt olika.
Hyfer. Svamptrådar som bildar ett rikt förgrenat nätverk, så kallat mycel.
Härdighet. Betecknar den klimatzon en trädgårdsväxt tål att odlas i på friland.
Häxring. Svampens fruktkroppar  växer i en ring, t ex i gräsmattan.

JAS. Förkortning av sommarbeskärningsperioden under juli, augusti och september.
Jordart. Jordens sammansättning av sönderdelat berg. Kan indelas i kornstorlek och klasser. Exempel på jordarter är lera, morän, sand m fl.
Jordmån. De översta lagren av jorden. Jordmånen påverkas av klimat, växt- , svamp-, djur- och mikroliv på platsen. Exempel på jordmån är mull, humus, matjord, alv m fl.
Jordslå. Att täcka växternas rötter med jord i väntan på snar plantering på rätt plats.
Jordtrötthet. Kan uppstå när samma växt odlas länge på samma plats och därmed utarmar jorden på vissa näringsämnen.

Kalkhaltig jord. Jord som är rik på kalk och har ett högt pH-värde, över 7,0 (basisk).
Kallbänk. En drivbänk som har ­öppen botten mot marken och ett transparent lock av glas eller plast.
Klack. När man tar sticklingar kan ibland resultatet bli bättre om man drar av sticklingen istället för att klippa med sekatör. Då kan man få med sig en s k klack, en flik av barken.
Klimatzon. Sverige är indelat i åtta klimatzoner. De indikerar var olika växter kan odlas.
Klon. Alla vegetativt förökade plantor som härstammar från en och samma moderplanta är en klon och alltså genetiskt identiska.
Knopp. Ett outvecklat bladskott kallas knopp. Sidoknopp sitter i bladvecket och toppknopp sitter på skottspetsen.
Knöl. Förtjockad underjordisk del av stam med upplagrad näring hos t ex anemon och dahlia.
Korspollinering. Pollen överförs från en plantas blomma till en annan.
Krukodlad. En krukodlad växt ska ha odlats, vuxit till sig och utvecklat nya rötter i krukan hos t ex plantskolan.
Kumarin. Giftigt, väldoftande ämne som finns i många växter.
Kvävefixerande. På ärtväxternas rötter sitter knölar med bakterier som binder (fixerar) luftens kväve, som växten tillgodogör sig.

Lecakulor. Porösa kulor i olika storlekar som tillverkas av kalkfattig lera, sand och vatten. Blandas i jorden för att den ska bli mer genomsläpplig och porös.
Lera. En jordart med dominerande inne­håll av mineralkorn som är mindre än 0,002 mm.
Lerjord. Jord med inslag av lera.
Lignos. En växt som bildar ved (lignin) i stjälkar och stammar och inte vissnar ner efter tillväxtperioden. Träd och buskar är lignoser.
Limring. En remsa preparerad med lim, som på hösten sätts runt stammen på fruktträd för att hindra frostfjärilen att klättra upp i trädet och lägga sina ägg.
Lucker jord. Väl genomsläpplig, porös och grynig jord.
Luckra. Att bearbeta jorden så att den blir porös och väl genomsläpplig.
Luka. Rensa ogräs. Vanligt uttryck i södra Sverige.
Lätt jord. Jord som mest består av av sand och grus. Lätta jordar är väldränerade och torkar lätt ut.
Lök. En tjock förkortad stamdel, så kallad lökkaka, varifrån näringslagrande blad, lökfjäll, växer ut i lager.

Mager jord. Jord som är näringsfattig, t ex torv-, sand-, och grusjordar.
Marktäckväv. Väv som släpper igenom vatten och luft, men inget ljus.
Matjord. Den odlade jordens övre mörka skikt.
Mikroorganismer. Organismer som är synliga bara i mikroskop. Dessa organis­mer spelar en stor roll i nedbrytningen av organiskt materi­al.
Miniväxthus. Ett litet växthus att ha in­omhus.
Mogen kompost. När komposten har fått ligga till sig och nedbrytningen är avslutad är komposten mogen. Mogen kompost ser ut som, känns och doftar jord.
Mull. En sorts humus i översta lagret av jordmånen. I mullen trivs daggmaskar och andra grävande djur som bidrar till syresättning av jorden, samt nedbrytning där näringsämnen frigörs.
Mycel. Ett rikt förgrenat nätverk av svamptrådar, hyfer, i marken.
Mykorrhiza. Ett komplext samspel mellan svampars hyfer/mycel och växters rötter.
Mylla. 1 Mullrik matjord. Mullrik jord är mycket bra att odla i.
Mylla. 2. Att täcka ytligt med jord, eller att ytligt blanda ner frön eller gödsel i jorden.

Namnsort. En odlad växt som i ett eller flera avseenden klart avviker från växter av samma art. Efter förökning behåller sorten de särskiljande karaktärerna/egenskaperna.
Nektar. Sockerrik substans i blomman som lockar insekter.
Nematoder. Mikroskopiskt små maskar. Det finns nematoder som kan skada växter, men även de som är nyttiga för växter och används vid biologisk bekämpning.
Neutral jord. Jord som har ett neutralt pH-värde, runt 7.
Nod. Det ställe där blad utgår från stammen eller stjälken.
NPK. En typ  av handelsgödsel (konstgödsel) som innehåller: N = kväve, P = fosfor, K = kalium.

Okulera. Ympa in, det vill säga fästa en barkbit med knopp eller ett grenanlag i en stam på en buske eller ett träd.
Oorganiska gödselmedel. Konst- eller handelgödsel som är industriellt framställt av olika mineral. Tillför näring till jorden.
Organiska gödselmedel. Består av ämnen som härrör från växt- eller djurriket. Animailiskt gödsel, tillverkas av slaktavfall som ben-, blod-, horn, inälvor mm, även fiskmjöl och äggskal. Naturgödsel kan bestå av exkrementer, urin eller rötslam, eller kompost av matrester och växtmaterial. Det tillför näring till jorden och är strukturförbättrande.
Organiskt material. Det material i marken som består av ofullständigt nedbrutna växtrester.

Parasit. En organism som lever av en annan organism.
Perenn. En flerårig örtartad växt, där de ovanjordiska delarna viss¬nar ner på vintern.
Permakultur. (perma=permanent, bestående; kultur=odling) är ett väl planerat, livsmedelsproducerande odlingssystem med naturens växtsätt och mångfald som förebild. Syftet är att ordna en hållbar självförsörjning.
pH-värde. pH är ett mått på surhet. pH anges på en logaritmisk skala 1–14 där 1 är surast och 14 mest basiskt. Neutralt pH är 7.
Pincera. Att sommarbeskära fruktträd genom att ta bort eller korta in årsskott. Det stimulerar trädet att bilda ny fruktved till kommande sommar.
Pollen. Växternas hanliga fortplantningskroppar, frömjöl. Bildas i ståndarknapparna i blomman.
Pollinering. Befruktning eller överföring av pollen från ståndare till pistill.
Pomologi. Vetenskapen om odlade fruktträd. Läran om frukt- och bärsorter.
Potager. Franska ordet för köksträdgård som ofta även innehåller prydnadsblommor.
Primör. De tidigaste exemplaren av årets skörd.
Pålrot. Lodrätt växande, uppsvälld och näringslagrande huvudrot, t ex på maskros.

Remontera. Blomma om på nytt under samma säsong.
Resistent. Motståndskraftig, till exempel mot sjukdomar.
Revor. Nedliggande och rotslående utlöpare, hos till exempel jordgubbe och smultron.
Rhizom. Horisontell underjordisk stam som ofta har ärr efter blad. T ex Iris har rhizomer.
Rot. Roten gör att växten står stadigt i marken och förser den med vatten och näringsämnen. Den består av huvudrot och sido rötter. En rot har aldrig blad eller bladanlag vilket jordstammar (rhizomer) har.
Rothals. Övergången mellan rot  stam.
Rotogräs. Ogräs som främst sprider sig via rhizomer men även ogräs med pålrot.
Rotskott. Skott som växer fram från underjordiska stamdelar, rhizomer, eller från rothalsen.
Rotsnurr. Rötter som växt runt, runt i en kruka p g a platsbrist.
Rotäkta. En växt som växer på egen rot, till skillnad från en växt som är ympad/okulerad.
Röta. Nedbrytning av organisk vävnad genom bakterie- eller svampangrepp.

Sammansatt frukt. En frukt som består av flera delfrukter, som t ex hallon.
Saprofyt. Växt som lever på dött material och medverkar till nedbrytningen. Saknar klorofyll.
Savstigning. När vatten och näringsämnen efter vinterdvalan transporteras från roten upp till skottspetsarna.
Självfertil. En växt som kan befrukta sig själv.
Självpollinering. Pollinering som sker inom en och samma individ.
Självsteril. Växter med mekanismer som förhindrar självpollinering. Många äppelsorter är självsterila och behöver en passande sort i närheten för att sätta frukt.
Självsådd. Självsådd är en växt som grott utan att någon människa aktivt sått den.
Skola om. Att plantera om småplantor i större kärl.
Solitär. En växt som står för sig själv.
Sommarblommor. Samlingsnamn för växter som odlas som ettåringar och planteras ut eller frösås till prydnad under sommaren.
Sort. Se Namnsort.
Spaljé. En ställning, fristående eller mot vägg, till klätterväxter som behöver stöd.
Stenfrukt. Frukt med tjock och köttig fruktvägg och en tjock och hård kärna eller sten som omsluter fröet, t ex plommon.
Steriliserad jord. Jord där man på kemisk väg eller genom upphettning tagit död på alla levande organismer.
Stickling.
En avskuren  gren- eller rotdel av en växt, avsedd till förökning genom att stickas ned i jord, eller sättas i vatten, för att slå rot och bilda en ny planta.
Stjälk.
En örtartad saftspänd stam kallas stjälk. Den kan ha både blad och blommor.
Stratifiera. Köldbehandla frön genom att efter sådd ställa dem kallt en viss period. En del växters frön behöver kyla under en eller flera månader för att kunna gro.
Städsegrön. Kallas en växt där de gröna bladen eller barren sitter kvar över hela året (blad/barr byts ut successivt över flera år). Ska inte förväxlas med "vintergrön", som tappar blad/barr in på vintern eller vårvintern.
Stängel. En örtartad saftig stam, helt utan blad, med en eller flera blommor.
Substrat. Det underlag som en växt lever på. Det kan vara sammansättningar av material som jordar, mineraler, näringslösningar mm.
Suckulent. Köttig växt som lagrar vatten och näring i blad eller stam, exempelvis kaktus. Växer ofta på torra och soliga platser. Gillar stenpartier.
Sumpväxt. Växt som trivs i ständigt fuktig jord, som t ex vid strandkant på dammen eller i dike.
Sur jord. Jord med lågt pH-värde, som ligger under 7. I sur jord, pH-värde mellan 6,5 och 4,5 trivs surjordsväxter.
Symbios. Två växter som lever tillsammans där båda växterna gynnas av samlevnaden.
Såryta. Snittytan där en växt blivit beskuren eller skadats.

Tjuva. Att ta bort småskott i bladvecken. Man tjuvar för att spara näring åt huvudstam, samt blom- och fruktbärande skott.
Tjältorka. Uppstår när stark vårsol i februari – mars sätter igång fotosyntesen i städsegröna växters blad och barr men ev tjäle är kvar i jorden. Vattnet avdunstar från de gröna bladen och barren, men då jorden är frusen kan rötterna inte suga upp nytt vatten. Delar av eller hela växten torkar.
Topiary. Engelska ordet för formklippning.
Toppa. Att klippa av toppen på en planta för att den ska bli förgrenad och knubbig.
Tung jord. Kompakt jord som innehåller mycket lera.
Tvåbyggare. En växt som har han- och honblommor på skilda plantor. För att få frukt måste två plantor av olika kön växa nära varandra.
Tvåårig ört (bienn). En växt som första året utvecklar en kraftig rot och en bladrosett som övervintrar. Andra året blommar växten.

Urlakning. När jordens näringsämnen frigörs och sköljs bort av regn och vid vattning.
Utlöpare. Örtartad nedliggande stam som kan slå rot.

Varmbänk. En odlingsbänk, ibland isolerad, som använder sig av komposteringsvärmen för att värma jorden under årets kalla delar.
Varm jord.
Luftig jord där vattnet lätt sjunker undan och därför snabbt värms upp på våren. Till exempel sandjord.
Vattenskott. Starkväxande och upprätta, dåligt förvedade och mjuka långskott på t ex äppelträd. Uppstår ofta efter en hård beskärning på våren och vårvinter.
Vedartad. Träd och buskar är vedartade, s k lignoser, som har ved i stjälkar och stammar.
Vegetativ förökning. En förökning utan befruktning som görs genom att man tar sticklingar eller avläggare eller delar en växt.
Vildskott. Skott som bryter fram från grundstammen under förädlingsstället.
Viloperiod. En period som avlöser en tid av tillväxt. Vårblommande lök- och knölväxter har sin viloperiod under sommaren. Lövfällande växter under vintern.
Vinterståndare. Torkad blom- eller fruktställning som står upprätt kvar under vintern, t ex hos krollilja.
Virus. De minsta biologiska enheterna som kan infektera levande organismer. De kan bara föröka sig inuti en värdcell. Växtcellen lockas till att producera nya virus som sedan sprider sig från cell till cell.
Väldränerad. Plats där vattnet lätt rinner undan. En väldränerad kruka släpper ut överflödigt vatten genom hål i botten.
Värdväxt. En växt som är värd och absolut livsnödvändig för den växtskadegörare som lever på och av värdväxten.
Växelbruk. System för att odla olika växtslag under olika år på en och samma plats. Vissa växter går inte att odla på samma plats flera år i rad.
Växtsjukdomar. Sjukdomar som drabbar växter. Bland de organismer som kan orsaka växtsjukdomar är svampar och bakterier de vanligaste.
Woodland. En plantering under träd i skuggigt läge som ska ge intryck av en naturlig skogsdunge.

Ympa. Att plantera in en växtdel eller barkbit med knopp från en växt på en annan växts stam eller gren.

Zonkarta. Karta över landets klimatzoner som ger en ungefärlig bild av var i landet det går att odla olika vedartade växter. För perenner gäller annat zonsystem.

Årsskott. Nybildade mjuka saftiga skott som hos vedartade växter växer ut under växtsäsongen.

Ädelros. En sortäkta namnsort av ros som är okulerad (ympad) på en grundstam.

Ört. En mjuk, saftspänd växt, ej förvedad. Vissnar oftast ned på vintern.
Övergödning. När en växt får för mycket näring och inte kan ta upp allt. Näringen läcker då ut i naturen.
Övervintringsförmåga. En växts förmåga och förutsättningar att överleleva.

 

Förstora Karina Brozinic