På kyrkogårdar och i offentliga trädgårdar är den redan ett problem, buxbomsdöden – angrepp av svampen Cylindrocladium buxicola, vilken förfular och dödar buxbom Buxus sempervirens. Svampen, som framförallt går på den vanliga sorten av kantbuxbom ’Suffruticosa’, känns igen på att bladen blir gulorange eller bruna och faller av. Angreppen ses som svarta streck på blad och grenar, på undersidan syns vitt ludd av svampsporer, särskilt efter perioder med fuktigt väder. När bladen angripits går sjukdomen vidare till grenarna som också dör. Svampen övervintrar på klippta eller nedfallna blad och går inte att behandla. Vid nyplantering av häckar och klot i trädgården bör man därför vara försiktig med att använda sig av buxbom, undvik särskilt importerade plantor.

Buxbom är bara härdig i de mildaste delarna av landet, ’Suffruticosa’ endast till zon 2, medan sorter som ’Polar’ och småbladig buxbom ’Faulkner’ klarar zon 4–5. Dessutom växer buxbom extremt långsamt i de högre zonerna. Det kan vara en annan anledning till att söka härdigare alternativ i de kallare delarna av landet.

Hindra spridning av buxbomssvamp

  • För att minska risken för spridning av svampen Cylindrocladium buxicola bör man undvika att promenera bland angripna plantor. Svampsporer kan följa med hem till den egna trädgården.
  • Köp inte importerade plantor, de kan se friska ut i butiken men ändå vara angripna.
  • Föröka buxbom med sticklingar från egna friska plantor.

Känn igen skador

  • Alla skador på buxbom är inte svampen Cylindrocladium buxicola. Skador kan också orsakas av sol, frost och klippning, eller alltför kompakt jord, liksom av närings- och vattenbrist.
  • Lägg några angripna blad i en plastpåse och se om det bildas vita sporer på dem. I så fall är det Cylindrocladium buxicola och man bör gräva upp och förstöra plantorna, till exempel bränna dem, tillsammans med alla nedfallna blad.
  • Blir sporerna rosa eller orangefärgade är plantan angripen av en mindre allvarlig typ av svamp. Klipp då bort angripna partier och försök hålla luftigt kring plantorna.
  • Båda typerna av svamp kan finnas på samma planta.

Alternativ till buxbom

 

Till klot och andra klippta figurer kan buxbom ersättas med vinterliguster Ligrustrum vulgare var. italicum ’Atrovirens’ (zon 2), idegran, t ex Taxus baccata (zon 2) eller japansk dvärgidegran Taxus cuspidata ’Nana’ (zon 5). Andra alternativ är berberis, t ex barrberberis Berberis x stenophylla ’Nana’ eller ’Corallina Compacta’ (zon 2). Även klätterbenved Euonymus fortunei (zon 3–4 beroende på sort) kan formklippas, liksom japansk järnek Ilex crenata (zon 3) och myrtentry Lonicera nitida (zon 2).

Är man ute efter större buskar kan man förstås också använda de flesta sorters häckväxter, som bok Fagus sylvatica (zon 4), oxel Sorbus intermedia (zon 6) eller gran Picea abies (zon 8). Till en inramningshäck kan man använda måbär Ribes alpinum (zon 8), som är både härdig och lätt att klippa. Särskilt sorten ’Pumilum’ (zon 5) växer väldigt kompakt. Även buxbomsberberis Berberis buxifolia (zon 3) ’Nana’ är ett bra alternativ. På Hildasholm i Leksand har man av härdighetsskäl använt praktspirea Spiraea japonica ’Little Princess’ (zon 5) i stället för buxbom. Erfarenheterna är mycket goda.

Man kan också rama in en rabatt med lavendel Lavandula angustifolia (härdighet C), koreansk plymspirea Aruncus aethusifolius (B – C), eller en häck av isop Hyssopus officinalis (B). Även lingon Vaccinium vitis-idaea och gamander Teucrium chamaedrys (B) omtalas som alternativ till buxbom.

Det är väl egentligen bara att gå igång och testa det man tror mest på i den egna trädgården. Om inte annat kan man ju alltid börja i begränsad skala. Och glöm inte att sticklingsföröka – ett utmärkt sätt att få många plantor av en.