Misteln ansågs ha magiska egenskaper som gjorde att ogifta pojkar och flickor som ­pussades när de möttes under den slapp förbli ogifta hela livet.

Men misteln, med sina vintergröna blad, har varit mytomspunnen i flera tusen år. Långt innan pussandet började hängde man upp den i hemmen som skydd mot alla sorters hemskheter. De keltiska prästerna, druiderna, använde den i heliga riter som skulle bota barnlöshet, och enligt sägnen är kärleks­gudinnan Afrodite född ur två mistelbär.

Misteln har länge använts som medicinalväxt. Ny forskning har visat att extrakt från den är effektivt i behandlingen mot bland annat tarmcancer. Men ät den inte som den är! Bären är giftiga och kan ge kramp i magen, och till och med vara dödliga.

Misteln är en halvparasit (livnär sig delvis på en värdväxt) som växer på grenar och kvistar högt uppe i trädkronor. Den växer som en tät, rundad, åretruntgrön buske och syns bäst när värdträdet är avlövat.
I Norden växer misteln vilt, men är sällsynt och fridlyst. Den växer i lövskogar i östra Småland, på Mälaröarna, på Kinnekulle och i sydöstra Norge. I Sverige växer den helst på lind men man ser den även på lönn, aplar, hagtorn och popplar.

Den blommar med gula blommor, och tidigt på vintern bildas vita bär som vart och ett innehåller ett frö. Fröna sprids sedan av fåglar som gärna äter bären. Fröet är omgivet av ett mycket kladdigt slem som gör att det fastnar i barken på träd där det gror och rötterna borrar sig sedan ner i stammen.

Så ett mistelfrö

Förstora

Magi i trädkronan. Misteln har använts som bot mot både ensamhet och barn­löshet.

Vill du prova att så mistel ska du helst göra det i februari – mars. Bäst chans att lyckas har du om du använder frön från färska bär, men det kan också funka att ta bär från julens mistel om de förvaras svalt och mörkt fram till sådd. På The mistletoe pages finns utförliga instruktioner. Mistel växer väldigt långsamt de första fyra åren, men när den väl är etablerad går det fort. Med tiden kan den bli en meter i diameter.