Prakttry, eller Weigela som släktets vetenskapliga namn lyder (efter en tysk botanist von Weigel), tillhör kaprifolfamiljen. Liksom andra medlemmar därifrån, som kaprifol, try och paradisbuske, så har även prakttryna långsträckta och klockformade blommor, sittande i klasar om flera stycken. Blommorna är nektarrika och besöks gärna av fjärilar – i Amerika av kolibrier.

Förstora

Samtliga 12 arter kommer från Ostasien.  Det är främst arten W. florida som används, men även med inkorsningar av andra arter i ett hybridkomplex som började uppstå under senare delen av 1800-talet. Sedan dess har över 170 sorter kommit och gått i handeln. På senare år har en ny ström av fina sorter, ofta med olikfärgade blad, och till glädje för oss i Sverige flera extra härdiga sorter. Tack vare att de finns i storlekar från en halv till två meter, finns en sort för varje behov.

De nyare sorterna har oftast ett kompaktare växtsätt och man kan nu använda prakttry i rabatter, ungefär som klasblommande rosor eller låga spireor. Till skillnad från rosorna är prakttryna i stort sett befriade från problem och skötsel. Blomningen infaller på försommaren, vilket gör att de kompletterar rosor som blommar under hög- och sensommaren.

Förstora

Användning

För en blandad rabatt med perenner och buskar, kanske någon barrväxt i samspel, är prakttry helt enkelt perfekta! Den som vill ha en färgrik rosrabatt, men inte vill lägga ner det arbete som en sådan kräver, kan med fördel använda lågväxande prakttry istället. Man kan givetvis blanda upp en sådan rabatt med ett antal rosor och då få en blomning hela sommaren.

Låga sorter är utmärkta som häckar, samt massplanteringar av till exempel slänter. Kombinera gärna med några barrväxter av olika former för variation, kontrast och vinteraspekt. Även andra vintergröna buskar som lagerhägg och järnek kan fylla den funktionen.

Förstora

I blandade buskage passar de högre sorterna av prakttry utmärkt. Se bara till att de övriga buskarna inte blir alltför kraftigväxande och sätt de högre sorterna så att de inte skuggar de lägre. Bra sällskap är till exempel medelhöga spireor, röd- och gulbladiga smällspireor (”djävulsbuske”), deutzior, luktolvon, dvärgsyrén, smultronschersmin och andra mindre schersminer, buskpion, hortensior, pärlbuske, paradisbuske, brokbladiga berberis och forsythior.

Läge och jord

För att kunna utveckla sin blomrikedom behöver prakttry ha ordentligt med sol. Det krävs inga extrema söderlägen, utan man får full blomning även i lite skuggigare lägen, vilket gör att prakttry också lämpar sig för samplantering med andra buskar.

Även om det numera finns riktigt härdiga sorter så har regeln tidigare varit att prakttry går till zon 3, och därför bör man i högre zoner ändå inte utmana med alltför exponerade växtplatser. I Norrland ger dock snö utmärkt vinterskydd åt speciellt de lägsta sorterna. Där snön blåser bort kan man få tillbakafrysning i grentopparna, varför ett skyddat läge är att föredra.

Vanlig trädgårdsjord är vad prakttry behöver. Det innebär att de allra magraste jordarna bör undvikas, men det behöver heller inte vara någon extremt bördig jord. Viktigt är att jorden inte är lerig och blöt – dräneringen ska vara god, annars drabbas övervintringen.

Förstora

Skötsel

Skötseln inskränker sig till att glesa ur buskarna med jämna mellanrum för att få upp nya, blomrika skott. Idealiskt är att klippa några äldre grenar varje år ur en planta, ungefär som man gör med vinbär. Då föryngrar man kontinuerligt plantan och den hålls ung, vital och blomrik och blir heller inte så hög. Glesningen görs lämpligen strax efter blomningen för att inte minska densamma. Då får yngre skott på väg upp mer ljus och mognar också till bättre inför nästa år. Skulle vintern ha varit hård så får man förstås klippa bort skadade partier redan tidigt på våren. Hoppar man över beskärning många år i rad så kan lite tuffare tag vara av nöden och blomningen blir drabbat samma säsong. Försök alltid att spara några unga skott intakta.

Sorter

De gamla välkända sorterna som ”alltid” har funnits i handeln, som ’Eva Rathke’, ’Bristol Ruby’ och ’Newport Red’ är höga sorter, upp till två meter och mer. Bladverket är grönt och blommorna röda–purpurröda. Dessa sorter har i stor utsträckning numera ersatts av sorter som är kompaktare, härdigare, håller blomfärgen bättre och har intressantare, färgrikt, bladverk.

Förstora

Speciellt intressanta för oss är sorter som är framtagna i hårt klimat, som de amerikanska (Iowa) och speciellt kanadensiska (Ottawa) sorterna. Men det finns också en sort av vildinsamlat ursprung i Korea som är högintressant för Sverige. Den sorten heter helt enkelt ’Korea’ och togs till Sverige av en nordisk insamlingsexpedition 1976. ’Korea’ är av medelhöjd, har ett brett växtsätt på 1,5–2 m och är mycket rikblommig med rosaröda blommor och rent grönt bladverk. Dess värdefullaste egenskap är den goda härdigheten (zon 4–5) och den tidiga blomningen, som ofta börjar redan i slutet av maj.

Till de högre amerikanska sorterna hör den idag dominerande röda sorten ’Red Prince’. Den har rent röda (till skillnad från de vanligare purpurröda) blommor som inte bleknar. Höjden är måttliga 1,2–1,5 meter och härdigheten är god, zon 4–5. Remonterar ofta på eftersommaren. En ”brodersort” till denna heter ’White Knight’. Den blir lika stor och har vita blommor, med rosa knoppar. Härdigheten är något sämre, zon 3.

Förstora

I Kanada har dr. Felicitas Svejda (med de välkända kanadarosorna) utvecklat en serie kompakta och härdiga sorter med namn efter olika danser som ’Rumba’, ’Samba’, ’Polka’, ’Tango’ och ’Minuet’. ’Polka’ är en högre sort med ljusrosa blommor, dock inte lika härdig, utan rekommenderas upp till zon 3, med risk för viss tillbakafrysning i grenspetsarna.

’Minuet’ har blivit en storsäljare i Sverige, tack vare flera goda egenskaper. Förutom den kompakta växten (50–70 cm) och härdigheten (zon 5) så är den mycket blomrik. Blommorna, som skiftar från djuprött till rosa, har en viss doft. En utmärkt sort för en färgrik rabatt eller kanske som en låg häck. Bladverket har en lite rödbrun anstrykning, som tilltar framemot hösten.

Förstora

Bland sorter med färgade blad finns både rödbladiga och vitbrokiga former. Den sort som anses vara den bästa rödbladiga idag är den holländska ’Alexandra’. Bladen har ljusa nerver, och den är otroligt rikblommig. Den odlas faktiskt som snittblomma i Holland! Höjd 1–1,5 m och härdigheten anges till zon 3. ’Black and White’ är lågvuxen och den första mörkbladiga sorten med vita blommor vilket är mycket effektfullt. Äldre rödbladiga sorter som fortfarande finns i handeln är ’Victoria’, ’Java Red’ och ’Purpurea’. Samtliga zon 3.

Förstora

Prakttry med vitbrokiga blad har funnits länge. Den gamla sorten ’Variegata’ var mycket variabel och inte speciellt härdig. Idag finns ’Nana Variegata’ som har ljust rosa blommor (1,5 m, zon 3) och framför allt ’Monet’ som är en riktigt kompakt (50 cm) sort med ljust rosa blommor och ett sprakande varierat bladverk i grönt och vitt med röda anstrykningar. Utmärkt i en rabatt eller i en större kruka på balkongen. Bland buskar med gula eller gulbrokiga blad finns ’French Lace’, som är medelhög och har gröna blad med gul kant, samt ljusröda blommor. ’Briant Rubidor’ har rent gula blad och röda blommor. De brokbladiga och speciellt rent gulbladiga sorterna är inte lika härdiga som de gröna och bör ges goda lägen i zon 2.

Förstora

Slutligen ska vi även nämna två andra arter. Vårprakttry, Weigela praecox, blommar med rosa blommor från andra halvan av maj. Blir två meter och är härdig i zon 4. Gulblommigt prakttry, Weigela middendorffiana, får ljusgula blommor i juni på en medelhög buske med något veka grenar.

I framtiden kan vi säkert vänta oss fler sorter i kategorin dvärgväxande med färgade blad eftersom de har stort användningsområde som färgrika marktäckande buskar för massplantering likväl som i rabatter och balkongurnor och i vissa fall även till snitt.