Stam och bark i midvintertid

Där jag håller till (jag har en staden-trädgård i Stockholm och en landet-trädgård utanför Katrineholm) vet man aldrig säkert hur december och januari blir. Ömsom snö, ömsom barmark. Kolmörkt eller vackert vitt gnistrande. Och så den där skillnaden mellan en hög, isande blå, solig dag och en regntungt dimrad dag nästan utan konturer. Tvära kast, tycker jag och förundras över alla som beskriver vintern som ett enda stort skumögt mörker.

Mörkrets tid är den avskalade naturens tid – världen blir grafisk. Tid att se på trädens bark och siluetter. Bark är värt en närstudie och inte bara springa förbi. Ta en tur i till exempel Göteborgs botaniska eller gör en trädvandring i någon svensk stad. Många städer ger ut guider som berättar om stadens träd. (Sök på trädvandring på nätet så ser du snabbt om just din stad förstått det fiffiga i detta.) Bark är som landskap, nästan ofattbara i sin konstruktion. (Läs gärna Bark – An Intimate Look at the World's Trees av Cédrik Pollet om just bark. Finns att köpa på amazon.com.)

Jag har förvisso träd, men båda mina trädgårdar saknar bark och siluetter som får synas. Nu ska det bli ändring. Jag ska plantera minst tre träd i år. I höstas grävde jag med grävskopa (galet kul, som att spela superstort tv-spel) för att få plats med oxel och rönnar utmed vägen. Tänk om jag får tag i en kashmirrönn och den roliga rönnen med sortnamnet 'Räkrosa'. Och kanske en vasklippt 'Carmencita' och en 'Ullung-do' för det rosa bladverket.

För barkens skull skulle jag vilja ha en strimlönn. Och för att testa mitt tålamod tänkte jag ge mig på att fröså den. Föreningen Trädgårdsklubben i Slovakien kpr.eu, säljer frön. Manchurisk strimlönn Acer
tegmentosum
har bark väl värd att vänta på.

I Allt om Trädgård nr 2/2011 (kommer ut i butik 18 jan 2011) berättar vi om 2011 års trädgårdstrender. Högt och lågt i en skön stor trendspecial. Och jag lovar – det blir ett spännande år.

MUMSIGT

Förstora

My darling dill.

Lena Israelsson med vänner har valt ur årets grönsaksnyheter i Allt om Trädgård nr 1/2011 (finns ute i butik nu!). När jag tänker på grönsaksland tänker jag på en radda favoriter som kommer att växa hos mig i sommar.

Förstora

Revsmörblomman, detta gissel. Har kommit fram till att bästa verktyget är en plattrensare. Gillar den från
DeWitt bäst.

Förstora

Vaxbönor har jag aldrig odlat men fick smaka hemma hos trädgårdsfantasten Hannu Sarenström
i höstas. Galet gott! Väljer 'Mont d'Or' från runabergsfroer.se

Förstora

Dill som jag brukar skryta över att ha så fin, blev det inte någon alls förra sommaren. Ny sommar, nya chanser! Maken vill ha till dillköttet och jag till kräftkoket. Och till första potatisen ska den ju helst ha hunnit få lite kraftiga stjälkar också.

Förstora

Kronärtskocka måste sås redan i januari, sedan gullas med till augusti och ger då inte mer än ett par skockor, men är absolut värd allt besvär.

Persilja sår jag alltid för lite av. Nu ska jag skörda fångvis och göra tabouleh ofta, ofta. (Det ska vara mynta
i mitt recept, men den är liksom inget problem att få till i kryddlandet.)

Sömntuta påminner om världens finaste mormor och hennes dignande grönsaksland i barndomens somrars Ånge.