Likadan, men inte samma?

Tv ’Patty's Plum’, th den röda...

Vid tre olika tillfällen har jag köpt, vad jag trodde och ville skulle vara jättevallmo Papaver orientale ’Patty's Plum’. Tre olika tillfällen, i Sverige, Holland och England – på ”fina” och etablerade köpställen, och hos välrenommerade plantskolor.

Växtetiketterna skrev samma sak: ’Patty's Plum’, den läckert lavendellila, med nästan antikpatinerade blomblad – en vallmo som inte liknar någon annan, och som när den presenterades blev något av en måste-ha-växt. Med pris därefter...

Bakgrundshistorien berättar att den hittades på en komposthög, och hamnade hos Nori & Sandra Pope när de hade trädgård och plantskola vid Hadspen Garden. Paret Pope såg till att den kom i produktion, och döpte den efter kvinnan som ägde komposten.

Men... i Gläntan har sagda ’Patty's Plum’ blommat i klassiskt vallmo-rött, långt från den önskvärda och eftertraktade färgen (som även satt priset på inköpen, dvs dyrt!). Röd vallmo är också fint, och de har fått stå kvar i rabatten, även om rött egentligen inte gjorde sig bäst just där...

Dock – i somras hittade de rätt, och helt plötsligt var alla plantorna i den önskade färgen, lavendellila med patina och allt stämde helt rätt mot växterna runt omkring. I stället för polka-randigt i rött och vitt, blev det lite mer ”classy” och sådär utsökt... Nåja!

Trädgårdsplanering blir inte alltid som man tänkt sig, eftersom trädgården Gläntan inte alltid håller på det där med etiketten. En grön Magdalena Ribbing, hade nog haft ett och annat att säga om det – men i Gläntan får det bli lite som det blir, nästan överallt.

Nåväl – jag bara undrar vad det här beror på? Efter 5–6 år blommar vallmon i den färg – som jag har betalat för. Undrar just hur det kommer att se ut, nästa sommar...

(Jag har också ställt frågan till någon av Allt om Trädgårds experter, och kanske dyker svaret upp i ett senare nummer av tidningen. Om det nu går att förklara, och finns ett svar.)

Äntligen...

Chiltern Seeds 2012 – framsidan.

Under senhösten har vi jobbat med Fröspecialen på Allt om Trädgård. Fröspecialen som bland annat presenterar ett urval av frönyheterna från alla nya kataloger för 2012, tillsammans med info om hur man sår, och annat frönyttigt. Fröspecialen kommer i Allt om Trädgård nr 3/2012 (finns i butik 14 februari 2012).

Underlaget som vi jobbar med för att välja vilka nyheter som ska komma med i tidningen finns då mest i olika listor och kommer till redaktionen på många olika sätt. Fler och fler fröfirmor inser vikten och värdet av att meddela media nyheterna i föredömlig form – på cd med högupplösta bilder, i beskrivande text klappat och klart för en otålig redaktion, som bara har att välja bland godbitarna.

En del fröfirmor är dessutom riktigt tidigt ute med sina tryckta kataloger, eller med info på nätet. Men den nya frösäsongen börjar ju inte riktigt förrän de flesta katalogerna dimper ner i postfacket.

Igår kom en av mina favoriter – den tryckta katalogen från Chiltern Seeds. Katalogen känns igen på sitt smala, högställda format, och att den inte innehåller en enda bild. Frånsett det tryckta omslaget.

I den nya bilagan, The Vegbook, som följer med sedan några år, och som innehåller allt det gröna, ätbara – finns däremot illustrationer, som tagna ur en barnbok och naivt barnsliga med glimten i ögat.

Det som är så skönt med Chiltern Seeds katalog är, förutom det breda sortimentet, att katalogen är just helt befriad från bilder. Tack vare de välskrivna, och mycket personliga, växtbeskrivningarna blir man lite extra förförd och frösugen. Därför brukar beställningslistan till dem alltid bli lite extra lång – man måste ju bara pröva. Den, och den, och kanske den där också, och varför inte den...

För den som är lite extra otålig, finns katalogen också på nätet, på Chiltern Seeds hemsida. Men det är nog ändå alltid något speciellt med den där tryckta höga, smala, läsvärda och innehållsrika frökatalogen!

Beställ den – nu, du lär inte bli besviken!

Chiltern Seeds 2012 – baksidan.

Chiltern Seeds, på nätet.

Amaryllis till snitt

OK, den doftar kanske inte jul, men utan amaryllis blir det liksom inte julstämning. Och med en jul som denna – grön med flera plusgrader, då behöver man hjälp för att komma i stämning. Den här nästan polkagrisrandiga är en favorit i år – som snitt håller de länge och längre, i takt med att stjälken blir sämre och svagare, flyttar den vidare till lägre och lägre vas. I takt med att vaserna krymper, känns det som om blommorna bara blir större och större = amaryllismagiskt, på något sätt.

God fortsättning, kära trädgårdsvänner!

Jul på dörren

En dag bara hängde den där på dörren – som för att välkomna, och hälsa julen kommen. Det var en överraskning från min nevö (säger man alls så i Sverige längre nuförtiden, mina vänner i Danmark gör det, och i England finns det gott om nephews, men svenska nevöer... Jo, jag har fyra!) Carl Johan och hans flickvän Mina, som kommit förbi och pyntat ytterdörren. Carl Johan hade plockat grönt, blad och frön och bär i skogen, och Minas mamma stod för bindingen.

Så nu får julen komma – God Jul alla trädgårdsvänner!

Julrosor – utan snö...

De flesta vintrar (det är väl vinter, nu – om inte meteorologisk just här i södra mellansverige, så vad gäller årstiden?!) brukar julrosorna i Gläntan blomma under snön, eller titta fram sådär lite hoppfullt, med frost på kanten – och se ut som en lite sago-blomma, som vaknat mitt i natten, om nu vinter är natt för blommor, det vill säga de flesta växter ska vila och samla kraft till nästa dag, alltså när det blivit sommar...

Nu blommar julrosorna Helleborus niger, den vanliga vita, för fullt. Vi har en hel rabatt där de riktigt kan sträcka på sig i full längd (höjd?). Det är vackert det med – känns bara lite ovant så här andra advent i början av december.

En liten påminnelse – det är så här det brukar se ut, om de alls syns för all snö...

Knoppar till våren

Som förberedelse till våren – som kommer, sen. Syren Syringa vulgaris ’Primrose’ (blommorna bryter svagt mot gult).

Hoppfullt!

Luktärter i november...

Mixade luktärter i pastell – fortfarande i november. Det känns tryggt, rentav hoppfullt!

Doften återvänder när de kommer i vas inomhus.

I rödaste rött

Japansk lönn Acer palmatum ’Osakazuki’.

Samma blomma – ny färg

Stjärnöga (även kallad afrikansk margerit) Osteospermum ecklonis (men tyvärr har jag inget sort-namn...) håller ut. Men det verkar som om färgen runnit bort. Nu finns endast resterna kvar av den nästan metalliskt självlysande blå-lila färgen samtidigt som blommorna också blivit mindre.

Så sent, och skörda ännu senare...

Pak choi ’Tatsoi Rosette’.

Så och skörda, så och skörda – man kan hålla på (nästan) hur länge som helst. Det blir mindre tomt i köksträdgården – och mums till wok-pannan på spisen av bara farten.

Med asiatiska blad i kökslanden händer det fortfarande något nytt, samtidigt som annat går i vila.

Pak choi ’Tatsoi Rosette’, frö från Mr Fothergill's.

Späda blad av pak choi.

Pak choi, frö från från Thompson & Morgan.

Magnus odlar dels på fönsterkarmen under takåsarna i Stockholms city, men hellre i trädgården i en skogsglänta, vid en sjö i hjärtat av Sörmland. Där familjens hundar också trivs allra bäst. Arbetar sedan många år på Allt om Trädgård, och när han inte lever “hundliv” eller på resande fot, så är det med fingrarna i jorden i trädgården på landet som han trivs allra bäst!