Faktabank

Allmänt, frökartotek, pärm, etc

Vetenskapligt namn: Allmänt, frökartotek, pärm, etc

Uppdaterad: 2004-02-20 00:07:50

Bild tagen av Kerstin i Uppsala, zon: 3-4



Uppdaterad 19 juli 2016 av kerstin z 5-6

  • Fröpärm
    Min nya ”fröpärm”. Jag är SÅ nöjd med min nya ordning. En gammal pärm som jag märkt och gjort lite rolig utanpå…. Har först listat alla mina frön som ska sås, separat för anueller och perenner/bienner, med kolumner för sådatum /grodatum /omplant.datum/ osv. och sen köpte jag plastmappar för visitkort, som jag märkt upp med månad, januari och februari räckte med var sin mapp, sen blev det två var för mars, april, maj (1 – 15, 16 – 31);. Sen har jag då kollat upp när de olika fröna ska sås, och stoppat in dem i ”rätt” mapp, varje fröpåse i egen ”ficka” med namnet väl synligt..Nåja , penseér och luktärter som jag sår många olika av får trängas fler i varje ficka.. Och jag är SÅ NÖJD, för nu har jag FULL KOLL . Gäller då bara att komma ihåg att fylla i listorna också allt eftersom, men hittills har det fungerat alldeles utmärkt!
    Sparar sen fröpåsar i ”sin” ficka, även de tomma, så får jag ”utvärdera” och rensa bort de jag inte vill så igen

  • Kartotek i diskettlåda
    Jag gjorde ju faktiskt ett litet kartotek jag med i fjol våras, kom jag på, för jag samlade på mig så mycket frö och provade ju för första ggn att så lite perenner. Jag har mina i en såndäringa diskettlåda av plast (med genomskinligt lock & lås); Har annuella-fröer på en sida och perenna-fröer på den andra, sen skrev jag på de medföljande grå plastflikarna Jan /Febr./ Mars osv. och sorterade fröna i rätt ”såtidsordning” + fack för fröer som ska stratifieras och de som ska direktsås.

  • Började med datalista – nu är det kokosbollslådor!
    Började med en lista på datorn, men märkte att det aldrig fungerade när jag kom in från trädgården för att med jordiga fingrar skriva upp någon liten detalj om groning eller blom. Skrev på en lapp som försvann i röran.
    Då blev det en organiserad samling ”lappar” av registerkortstyp i stället.
    Dessa ligger nu i gamla kokosbollslådor av plast med registerflikar A-Ö. Bakom varje registerkort ligger fröpåsarna. Allt förvaras i en skrivbordslåda i mörkret. I en mindre låda har jag gamla kort där fröerna har tagit slut.
    På de flesta korten finns olikfärgade lappar: blå = stratifieras, gul = tidig vårsådd, grön = senare vårsådd, röd = direktså.
    På framsidan av korten finns informationen, t.ex. höjd, färg, läge, blomningstid.
    På baksidan skriver jag mina tider för sådd, groning, grobarhet och blom. Men varje år blir det en datalista över årets sådder för att få en översikt i alla fall!

    040131: Men nu kommer kartoteket inte att behövas längre! Det ligger snart här i listan!

  • Att förbereda fröbeställningar
    Jag har mina frösådder dokumenterade på Excel och lägger upp en ny fil för varje år. Första kalkylbladet i filen avser faktiska sådder med data om frökälla, sådatum, datum för första groning etc, etc. På andra bladet listas fröarter, som jag önskar mig. Till den listan kan föras fröer, som jag inte fick tag i tidigare år samt arter som jag blivit intresserad av under årets lopp.
    Under ’lågsäsongen’ när varken trädgårdsjobb eller fröjobb konkurrerar går jag igenom gamla frölistor och försöker få grepp om vad olika namn som jag inte känner till egentligen står för. För min del visar det sig oftast att det är växter från områden med medelhavsklimat, som inte är härdiga hos mig och därför ointressanta. Men en eller annan ny, intressant växt hittar jag ändå. Dessa hamnar då direkt på önskelistan.
    När frölistorna – ideella och kommersiella – kommer, fogar jag in ett kalkylblad för varje leverantör och skriver in alla arter som jag beställer (prydligt med beställningsnummer, släktnamn, artnamn, eventuell insamlingsort etc);. När beställningen sedan har kommit kan jag snabbt pricka av vad jag har fått och kopiera över relevanta arter till såbladet. Angelägna önskemål, som inte uppfyllts och som inte tidigare har funnits där, kopieras in på önskelistan.

  • Databaser
    Jag har fört databaser sedan slutet av 1990-talet. Börjar skriva in artnamnen i särskilda ark redan när jag beställer fröna. När jag fått fröna flyttas uppgifterna (artnamn, insamlingsort om vild, samt frögivaren, eventuellt nummer); till huvudbasen. Jag fyller i successivt datum för sådd och datum för groning samt kommentarer.

  • Startar med lista, sen lösa lappar…
    Jag börjar med göra en lista på datorn redan när jag beställer frön med latinskt namn, svenskt namn, var de kommer från,generella såråd/växtplats mm, sått inne, ställt ut, grott, omskolat.
    Den lista fyller jag på eftersom jag beställer frön. Sen gör jag så att listan står i alfabetisk ordning (på latin, för att jag ska lära mig);, och skriver ut den. Sen är det lättare att krafsa ner anteckningar på sidorna, för att sen föra in i datorn nån gång under hösten. Sen blir det förstås ändå lösa lappar som ligger här och var för att man tar det man har till hands när lista kommit bort.

  • Lista i Excel
    Redan när jag börjar planera fröbeställningarna så samlar jag in bilder från den interaktiva listan och andra ställen. Dom samlas i ”årets växter”. Sen gör jag lista i Excel med namn, nummer, 1:a val eller reserv, sådatum, såmetod (efter Jelittokatalogens system); fröantal, växtens färg, höjd och blomningstid. Sen, när fröerna kommit prickar jag av dom jag fått. Listan kan sen sorteras efter såmetodsnummret där nummer 1 är dom som skall sås först. När allt är sått kan listan tryckas ut för att lätt kunna vara tillhands när jag kollar om nått grott och göra andra anteckningar. -Det är bra att veta hur många frön man sått, så man inte går och väntar på nåt som inte finns…