Faktabank

Alpina växter, odling mm

Bild tagen av Rupestris i Halmstad



Uppdaterad 19 juli 2016 av Monica z 4, Nässjö

  • Hannelotte / jun 20 2006

    ”Alpängen”.
    Området är brett linsformig och sträcker sig från nordväst till sydost. Sluttningen vetter mot sydväst och baksidans ”brant” mot nordost. Sträckningen från nv till so är knapp tre meter. Sluttningen är drygt 1,5 m bred och baksidan ungefär 0,5 m hög.

    Detta lilla parti har byggts av grästorvor som blivit över vid grävning av en rabatt. Tjocka buntar tidningar lades direkt på gräsmattan i den form, som partiet var tänkt att erhålla. Därefter lades grästorvorna med gräset nedåt på tidningen ( maskros och övrigt rotogräs avlägsnades innan);. Över varje lager grästorvor ströddes ett 2-3 cm tjockt lager grus och sand);. I princip kan man bygga med grästorvor som med tegelstenar och ger partiet ganska exakt den form man har tänkt sig.

    På baksidan användes det framförallt sten med lite grusblandad jord emellan. Även på ”krönet lades några större stenar. För täckningen av sluttningen användes kalkgrus (som används häromkring ganska flitigt för grusgångar);.

    Partiet gödslas tidigt på våren och på sensommaren med benmjöl.

    Grästorvorna?

    Om man tar inte för tunna grästorvor och lägger de upp och ned så orkar endast visst ogräs ta sig upp igen via grästorvornas exponerade sidor. Jag borde ha nämnt att jag avslutar byggnaden med att lägger på ca 5 cm klassisk stenpartiblandning, dvs 1/3 sand, 1/3 grus och 1/3 god trädgårdsjord. Sedan måste jag under alla omständigheter vänta några månader med plantering (till det gräset har komposterats);. Då kan jag rensa bort det ogräs som trots alls kommer fram.

    Valet och kombination av byggnadsmaterialet samt valet av läget måste delvis avgöras av både makro- och mikroklimatet i trädgården. Mina val bestäms av att vi här i byn ligger i regnskuggan och de flesta åren har relativt lite nederbörd. Dagarna kan bli påtagligt varma men nattemperaturen ligger vanligtvis under 10 grader. – En stark lerhaltig jord, som i min alpäng, kan bli för fuktig i regnrika områden och en sluttning mot sydväst kan bli alldeles för varm i landets södra delar.

    Bild: Hannelotte

  • Alpinrabatter, gödsling.

    Vi är mycket restrektiva med gödsling. Man vill ju att plantorna skall bilda fast kuddar och mattor. Under försommaren händer det att vi gödselvattnar med upplöst gödning. Vi försöker då att välja gödning med hög P, K,-halt.

    Stenpartibygge.

    Kort beskrivning av stenpartibygge.
    1. Vi täcker först jorden med ca 10cm. 8-11mm singel eller makadam, som vi blandar ner till grepens djup.
    2. Nästa steg blir 10 cm makadam 2-4mm som vi blandar ned med halva grepens djup. Makadam rullar inte ner som rund singel.
    3. Nu är det tid att lägga ut stommen av stenar.

    Plantera alpiner.

    Om vi hade haft stenbädd skulle vi:
    1.Lagg ett lager stenmaterial 8-15 mm. Fyll sedan gärna på med finare makadam som hindrar jorden att sjunka ned genom bädden.
    2. Jordbäddens djup är beroende av vilka växter Du tänker odla.
    3. Vill du bredda växtsortimentet kan Du blanda olika jordsammansättningar.
    a. Surjord, blanda torv i jordblandningen.
    b. Neutral, blanda endast stenmaterial i jorden.
    c. Kalkföredragande. blanda kalkkross i jorden, halkkalk kan köpas i säckar.
    4. När Du sedan planterar är det viktigt att plantorna har mycket stenmaterial omkring rothalsen.

    Rupestris i Halmstad / maj 18 2005

  • Plantera alpiner.

    Jag har lagt min odling på rena berget. Först makadam i botten sedan blabndade jag i skottkärran jord, sand, grus och benmjöl med ”gehör”. Det hela blev ca 40 cm högt. Den har funkat i två år. Om jag fyller på något så fyller jag på kodynga och grus och benmjöl vartannat – var tredje år om allt funkar bra. Man får nog se och värdera läget från år till år.

    Anja i Gunnilse / maj 18 2005

    Jag blandar upp vanlig rabattjord (plantjord); med lite kompost, benmjöl och massor med sand och finare grus. Sen ”toppar” jag runt plantorna med grus. Det viktiga för alpiner är dräneringen. Det får inte bli stående vatten runt plantorna.

    Lili-Ann i Rosvik / maj 18 2005