Faktabank

Aska

Bild tagen av Kerstin i Uppsala, zon: 3-4

Uppdaterad 19 juli 2016 av Monica z 4, Nässjö

  • Jag har öst på med aska på mina svarta och röda vinbärsbuskar nu i vinter för nån månad sen. Minns ej hur mycket men betydligt,mer än nån näve som ni skriver här. Kan jag kompensera genom att hälla något annat på? Har för mig att en del av askan ligger kvar så den ska jag försöka borsta bort…

  • Dosering på rosor.

    Med min metod får varje ros EN giva under senhöst/vinter/tidigvår (eldningssäsongen);. Varje ros får ~1/2-1 liter aska utströdd runt sig. :-);

    Noranettan / okt 01 2004

    Jag har överdoserat träaska på rosor, med påföljd att bladen blev gulvita och smala och hela buskarna krymte rejält. Dosen minns jag inte riktigt, men det var nog inte mer än ca en liter/buske. Det tog flera år innan de piggnade på. Så jag är försiktig.

    Hedwig / okt 01 2004

  • Aska i kompost?

    Eftersom aska höjer pH finns det alltid en risk att aska i komposten leder till att en del kväve avgår som ammoniak, dvs kväveförlust.

    Anna NV Uppsala

    En näve per hink kompost ungefär går bra, sägs det, men vräk inte ut allt från spisen på komposten. Då slutar nedbrytningen helt.

    Kenneth på Söder

  • Mineralinnehåll i aska från biobränslen

    Aska, innehåll i proc.av torrvikt, min- o maxvärde från ca 150 askprover från förbränning av biobränsle.
    Kalcium, Ca 1,4 – 54,9
    Magnesium, Mg 0,0 – 6,7
    Kalium, K 0,7 – 15,0
    Fosfor, P 0,1 – 2,7
    Natrium, Na 0,1 – 3,6
    Aluminium, Al 0,0 – 6,8
    Järn, Fe 0,0 – 9,5
    Mangan, Mn 0,2 – 2,8
    Kisel, Si 0,2 – 31,1
    Svavel, S 0,0 – 6,5
    Dessutom spårmängder av bor, B, Koppar, Cu och zink, Zn.

    Aska har 30 – 50 proc.syraneutraliserande verkan jämfört med kalk, kalciumkarbonat

    Jämförelse med Bayer Blåkorn
    Kväve, N 12
    Kalcium, Ca
    Magnesium, Mg 1.2
    Kalium, K 14
    Fosfor, P 5
    Natrium, Na
    Aluminium, Al
    Järn, Fe
    Mangan, Mn
    Kisel, Si
    Svavel, S 8
    Spårmängder av bor, B, 0,02, zink, Zn, 0,01

    Blåkorn har en klorhalt som understiger 0.4 %
    Rekommenderad giva är 50-100 g / kvadratmeter.

    Hur kan vi då dosera vedaska så att vi inte överdoserar och ökar näringsläckage till omgivningen? Att kväveinnehållet är obefintligt kan vara en fördel. Fosfor är en ändlig tillgång och det är bra om den återförs till odlingen men ska vi ta 200g eller 5 kg till en kvadratmeter för att ge en mängt P som är gynnsam för växterna? Om vi har en aska med 0,1 proc.P och 15 proc.K vad händer då om vi ger 5 kg och får 750 g K / kvadratmeter?
    Vedaska kan dessutom vara helt förödande för vissa växtslag då kloridhalten kan vara hög och att vedaska har pH-höjande egenskaper.
    Att det fungerar bra i skog kan bero på att vedaska innehåller de mineraler som funnits i skogen och lagrats upp i växterna. Dessutom antar jag att den aska som används är analyserad med avseende på de närsalter son en skog anses behöva. Däremot är jag osäker på att det generellt passar bland trädgårdsväxter. Det finns en tradition att ge t.ex. krusbär o vinbär aska, likaså har jag tidigare använt det till pioner. Numera använder jag en liten PK-giva på eftersommaren till pionerna och av detta mår de utmärkt.

    Johan P / nov 18 2004

  • Askdosering

    När man använder aska i skogen som kompletteringsnäring handlar det om doser på 1-4 ton per ha, per skogsomlopp tänker man sig. Då får man en ytterst svag pH-höjning. Den dosen motsvarar då 0,1 – 0,4 kg per kvadratmeter.
    Fast i trädgården vill man nog använda aska oftare än en gång per 100 år… Jag skulle kunna tänka mig att dosen någon näve per kvadratmeter kan vara rätt OK i trädgården.

    Håller med om att man ska vara försiktig med aska från okända bränslen där det kan finnas skumma tillsatser.

    De som fick mycket Tjernobylnedfall ska kanske inte ta för mycket aska från lokal ved till trädgården. Veden kan innehålla betänkligt höga halter cesium, lite onödigt att lägga det i grönsakslandet. (fast till rosorna duger det ju);

    Anna NV Uppsala / jul 28 2004

  • Jag tror också att man ska använda aska med försiktighet. Ett ställe man kan strö ut lite aska är på bladen på grönsaker som är drabbade av jordloppor. Små hoppande skalbaggar som gör hål i bladen på kål, rädisor mm. Enligt boken växtskydd i trädgård så vill de inte äta på bladen om det finns aska utstrött på dem.

    Man brukar ju säga att lite aska runt bärbuskarna går bra, men jag skulle inte hälla aska runt hallon som vill ha lågt pH.

    Åsa S / jul 28 2004

  • Vinbär, rosor, pioner och buskar. Tidigt på våren = slutet på maj, så delar jag ut godis i form av blåkorn mest överallt men undviker direkt runt stammar och stjälkar. Rötterna och dess sugdelar (minns inte vad de heter) befiner sig ju ytterst i periferin under resp växts krona. Pålrot undantagen. Aldrig, hur stor busken än är, mer än en näve. Strax efter midsommar delar jag ut vedaska i samma volym och på samma plats.

  • Blanda aska och hönsgödsel?
    Askan ger högt pH, stor risk att en hel del av kvävet i hönsgödseln frigörs som ammoniak då, och försvinner upp i luften. Så det är inte riktigt lyckat att blanda aska till kväverika gödselmedel. Bättre att servera hönsgödseln vid ett tillfälle, och askan vid annat tillfälle.
    Gärna hönsgödseln i början av säsongen, och en dutt med aska på sensommaren, askan sägs bättra på invintringsprocesserna.

  • vedaska…
    Jag kan bara referera grannens försök att få fart på sina hallon och vinbärsbuskar. De dog senast 2 år efteråt. Inte vet jag vad det innehöll, men slutresultatet var inte det förväntade.
    Det blev ca 5 kg (en halv hink); per buske och flera säckar till ett litet hallonland. Nu efter ca 5 år efteråt har hallonplantorna börjat växa igen, men vinbärsbuskarna är borta.

  • Aska av ved och grillkol-användning? nja…
    Har hört att aska kan ge upphov till skorv på potatis, men det kanske bara är hörsägen. Nån som vet?

  • Spisaska i rabatten?
    Och ack så lite man får lägga på… Jag la på en halv hink på en en jordyta på ett par kvadratmeter och det tog flera år innan jag kunde odla något där.

  • Aska – nytta för avhärdning
    Aska anses göra en del nytta när det gäller att få buskar och rosor mm att avhärdas ordentligt inför vintern. Det är askans kalium som bidrar till det.

  • Hur mycket aska?

    Var försiktig med aska och absolut inte på surjordsväxter alls. Någar nävar per buske, mycket mer ska du inte ta.
    Egentligen är det bäst på hösten eller i alla fall efter midsommar så kan du spara askan till dess är det bra.

    Jag har någon gång hört att just en näve per kvm ska vara lagom, ungefär som Anna NV säger alltså.

  • Plantera/så där man eldat..?
    Vår bästa grönsaksskörd någonsin fick vi där vi eldat upp en rejäl hög med diverse sly och liknande. Det är ju helt enkelt den gamla svedjebruksmetoden, där man sådde direkt i askan. Jag tror nog att det räcker att blanda och gräva men det är klart har man lite kompost att tillsätta så är det inte fel.

  • Plantera/så där man eldat..?

    Askan ger högt pH, och en del salter. Rätt nyttigt men kanske att det kan bli lite mycket. Inget för surjordsväxter. Vi planterade våra bärbuskar på en plats där vi eldat en jättebrasa, men eftersom det är styv lera så blandade vi in annat också… bark och dynga med mera. Det gick bra. Å andra sidan växer det inte så mycket på den plats där det ligger en massa aska från våra mys- och grillbrasor.
    En massa ny jord behövs nog inte, men en del inblandning av kompost och liknande är säkert inte fel.