Faktabank

Bark

Bild: Kerstin i Uppsala, zon: 3-4

Uppdaterad 19 juli 2016 av Monica z 4, Nässjö

  • Bark…håller det borta ogräs? (Under äppelträd);

    Vi täcker flera rabatter med bark där vi har buskar och träd. Detta går jättebra. Aldrig i perennarabatterna pga att barken tar så mycket kväve när den bryts ner.
    Ser mycket prydligt och vackert ut tycker jag. Gödsla lite extra till våren så går det bra.
    Lägg först en tidning på marken, minst 8 blad, sedan 5 cm bark. (Om man inte tar för ”storbitad” bark går det åt mindre kväve vid nedbrytningen.);
    Med denna tjocklek har man lite att ”ruckla” i så man får bort småplantor av fröogräs som alltid far omkring och sätter sig överalt.

  • Genom åren har vi köpt bark per lastbil från en såg. Vi har försökt få så gammal bark som möjligt. Ibland har det blivit rätt färsk bark. Den har två nackdelar: Dels är det ofta stora bitar (tall); eller långa slamsor (gran);, dels misstänker jag att den avder en del ämnen (fenoler, terpener, eller liknande); som kan hämma kanske både rätter och mikrober. De ämnena bryts väl ner eller avdunstar så småningom. Och dessutom är barken kvävefattig, mikrober som försöker bryta ner den måste hämta kväve från jorden. Det är därför som folk säger att bark stjäl kväve (samma med halm);. Det stämmer iofs inte, bättre att säga att barken eller halmen lånar kväve och binder det för en tid i mikroberna. Kvävefrågan tycker jag inte är något problem, det är ju bara att blanda med dynga så löser det sig.

    Multnad bark som blivit mörkare, smuligare och mera fukthållande passar däremot utmärkt som jordförbättring, men man bör fortfarande blanda i en hel del brunnen dynga. Lera som blandats med batrk och dynga får en fantastisk förmåga att hålla kvar fukt.

    Den färska bark som vi fått i senaste sändningen var fasligt grov och färsk. Jag använder den i små mängder som inblandning i jorden i nya planteringar, på sikt tror jag den gör nytta i leran. Men mest använder vi den som täckning. Antingen för de gångar vi håller på att göra (markväv underst);, eller som täckning mellan buskar, eller i avgränsningen mellan plantering och gräsmatta, de båda senare fallen med tidningar under.

  • Bark från sågen
    Jag har hämtat bark från sågen och kört den i kompostkvarnen, använder den till gångar i växthus och trädgådslandet hälsar Molly

  • Bark + dynga = nam-nam
    Barken stjäl inte kvävet, bara lånar! Kvävet binds av alla mikrober som ser barken som en (hårdsmält?); energikälla och behöver lite kväve för att ruljangsen ska gå runt. Kvävet finns kvar och kommer marken och växterna tillgodo så småningom – men det tar tid förstås. Har man bark i jorden måste det till en extra ranson av något kväverikt.

  • Täckbark och mögel
    Jag skulle tro att detta kan ha att göra med hur pass kompakt eller luftig täckbarken är. Om den är väldigt fuktig kan säkert en del svampar trivas, men om den har grov struktur borde faran för mögelväxt vara mycket mindre.
    Jag använder mycket bark (köper direkt från en såg); och har inte noterat några mögelbekymmer.