Faktabank

Bladkaktus, odling

Bilder: Svante i Säve


Uppdaterad 19 juli 2016 av Monica z 4, Nässjö

  • Tips och trix.

    Det här blir ett avsnitt av blandat karaktär då jag inte lyckats sortera in det i tidigare avsnitt.
    Som många kanske märkt så växer ju bladkaktusar lite olika. Man skiljer i huvudsak på 2 typer av stamtillväxt. Flata hängande blad och upprättväxande triangulära stammar. Där emellan kan variationer förekomma i mängd, en som beskrivs som triangulär kan mycket väl utveckla flata stammar också, delvis eller helt.
    Jag ska inte gå in på det i detalj, då blir det tjatigt samt att det inte är så värst avgörande rent praktiskt. Men, det är bra att känna till hur en hybrid växer, det avgör ju om passar i en ampel eller inte. Flera samlare jag träffat i USA använde en konformad historia i ståltråd, mycket platsbesparande, men inte så värst estetiskt. Amplade kaktusar tar mycket plats med tiden, men ändå den planteringsform som jag tycker bäst om.
    Vissa hybrider är dock inte möjliga på sikt att ha i ampel utan måste stöttas i spaljeform eller som ovan nämnda konform.

    Flera har frågat mig om det går att samplantera olika hybrider i en och samma ampel. Visst går det att mixa sticklingar i en kruka, men det lär inte bli bra, de blommar på olika tider och växer olika fort. Oftast slutar såna försök i att det är bara en starkväxande kvar. Jag har bara sett något enstaka lyckat exempel på samplanteringar och det var i en stor ampel som troligen krävde en hel del skötsel.

    Ofta får jag frågan vilka hybrider jag föredrar och lyckats med, jag delar gärna med mig, men att ge en komplett lista på de som jag har kommer inte med automatik betyda att alla lyckas med dem. Alla har vi olika förutsättningar, det jag lyckas med, går inte för en annan, och vice versa. Men jag vill ändå slå ett slag för några stöttepelare som jag och många med mig tycker ska finnas i alla samlingar…av enkla skäl, de växer och blommar mycket bra:

    PADRE. Starkväxande gammal hybrid med okänt ursprung, troligen en naturhybrid, blommar med strutformade stora rosa blommor, doftar på kvällen. Elegant och ren i växtsättet.
    WRAYII. Storvuxen urgammal hybrid, en av de få som har enormt stora vita doftande blommor dagtid. Storvuxen, elegant.
    ACKERMANII. Pålitlig som tåget, triangulär till flat växt, lite taggig och osnygg, men blommar som det värsta! Röd blomma med vita pistiller och ett grönt svalg.
    EMPRESS. (Deutsche kaisern); Eller Disocatus phyllanthoides, kärt barn har många namn…
    Små rosa blommor men vitt center i mängder flera gånger per säsong om den trivs bra. Mycket dekorativ i ampel.

    Jag kunde, om jag släppte tyglarna föreslå en hel del till, men jag tycker ändå att det måste få vara lite individuellt önskande också, jag ska ju inte styra vad som är att föredra. Givetvis så kan jag ge mina synpunkter om funderingar på inköp osv. Alla har jag ju inte haft, men många har jag provat genom åren.

    Vill även repetera en del tidigare som tips igen.
    -Köp hellre fem sticklingar av samma sort än en av varje av fem sorter. Resultatet till en etablerad planta förkortas oftast med 2 år på det viset.
    -Se samlandet på lång sikt, de växer sakta men säkert och tids nog blir de större än du nånsin trott.
    -Använd benmjöl i din jordmix när du ska rota och plantera om, det är oumbärligt för rotning och agerar som en långsam gödning i bakgrunden.
    -Var konsekvent, se till att märka sticklingar med spritpenna och sticka i krukan när du sätter dem. Tillräckligt många har slutat som anonyma vackra blommor…och det behöver vi inte fler av. Därmed inte sagt att vi inte ska ha dessa onamnade i samlingarna, flera av mina bästa är faktiskt onamnade fådda skönheter som jag inte vill kassera just för att de växer och blommar fantastiskt bra.
    -Gå med i Epiphyllum Society of America och skaffa The Directory, den kompletta listan av alla registrerade hybrider. Jag bifogar ett gäng länkar i ett senare avslutande avsnitt.
    -För etablerade plantor så räcker det oftast med 2,5 literskrukor med en diameter på runt 18 cm. Visst kan man ha större, men de växer också…så spar på utrymmet, de kan bli gigantiska.
    -Ha dem ute under sommaren, luftcirkulationen och silat ljus hängande i ett träd gör underverk.
    -Gödsla inte förrän första veckan i Juli och fortsätt med en svag dos varannan vecka till Augusti. Halv dos vanlig krukväxtnäring duger fint.
    -Regn gör ingen skada så länge krukan dränerar bra. Framåt slutet av Juli så tolererar de mer sol än tidigare, de vänjer sig vid utelivet.
    -Ta in dem för vinterförvaring när frosten hotar, glöm inte fläkten för dem under vintervilan.

  • Miljö och vintervila.

    Givetvis är det svårt att ge epifytiska kaktusar optimala förhållanden här uppe på nordliga breddgrader-Men det går att efterlikna det tillräckligt för att de ska blomma och växa förvånansvärt bra.
    Har man tillgång till ett svalt och ljust utrymme under vintern så är mer än halva jobbet gjort. De tål inte frost det minsta, då är det ridå direkt. De flesta hybrider tål utan vidare låga temperaturer +3 är inga problem alls, bara de inte vattnas under så låga temperaturer.
    Ju mörkare de står, desto lägre temperatur behöver de. Tvekar du beträffande vatten-Vattna inte alls. Ett uppvärmt uterum eller växthus är en mycket bra plats.
    Jag har mina förhållandevis ljust under vinterhalvåret, de puttrar på och växer så sakta ända fram till nyår då den riktiga kylan sätter in. Då är det dags att hålla in på vatten och bara se till att de inte går helt snustorra. När vi ändå talar om miljön för dem så vill jag slå ett slag för fläktar, en fläkt är värt guld, det skapar med automatik en miljö som alla växter trivs i vintertid som sommartid. Stillastående luft är rena eldoradot för ohyra och svampsjukdomar.
    Finge jag välja mellan ljus eller fläkt så hade det blivit fläkten!

    När vi sen närmar oss Februari och Mars så ökar jag långsamt på bevattningen allteftersom temperaturen ökar, jag lägger till lite benmjöl till de som kan förväntas blomma. Det här är en känslig tid för alla kaktusar, man måste hålla dem borta från den starka vårvintersolen och långsamt vänja dem vid säsongen som väntar. Vid denna tid på året är luftcirkulationen extra viktig. Passa på att gå igenom dem, kolla efter ohyra och stänglar som torkat in klipps bort.
    Sen är det bara att luta sig tillbaka och invänta knoppsättningen för årets fyrverkeri. Det brukar variera lite beroende på vad man har, oftast så kommer knoppsättningen i Maj och eskalerar i Juni för hybriderna. Sen finns det ju de som är lite off season, de kan poppa upp på hösten eller till och med mitt i vintern och blomma om flera gånger per år. Oftast är det de småblommiga sorterna. Merparten av de botaniska arterna blommar på hösten, men även där finns undantag.

  • Allmänt – Förord till odlingsråden.
    Jag vill påpeka att allt är baserat på mina egna praktiska erfarenheter från 15 års odlande av epifytiska kaktusar av allehanda slag, och detta är ingen lagbok. Se det hela som allmänna riktlinjer-Vad som fungerar för mig fungerar inte alltid för en annan.
    Jag har kämpat med alla möjliga förutsättningar, boende i lägenhet, försökt övervintra dem i allt från matkällare till normal rumstemperatur, allt med varierande resultat.
    Sen vi flyttade till ett hus för ett år sen, med ett rejält uterum och en stor trädgård så har scenariot blivit mycket enklare-Jag kan hålla uterummet uppvärmt så att de kan få sin vintervila. Jag kan hänga ut dem under sommaren så de får luftcirkulationen och det silade ljus som de älskar.

    I början av mitt samlande drev jag upp allt jag kom över utan urskiljning, vilket ju bara går till en viss gräns, platsbrist och ohyra infann sig tämligen raskt.
    Nu mera är det ett mycket selektivt samlande. Egenskaper som blomrikedom, färg och form på blomman, hur länge de står sig utan att vissna, de ska också växa bra och rent. Dessa egenskaper tycker jag att man ska ha med sig när man börjar att så försiktigt bygga upp en liten kollektion av bladkaktusar. Jag har genom åren odlat hundratals hybrider samt arter och funnit ut ett flertal som fungerar bra på våra breddgrader…och fler blir det varje år.
    -Kan du odla och blomma Hoyor så kan du lika enkelt odla och blomma bladkaktusar.

    -Fall inte i blomfällan-Köp inte efter blombilder endast, försök att ta reda på om hybriden är en bra växare och om den är blomvillig. Annars är risken stor att det blir både den första och sista bladkaktusen du skaffar. Generellt kan man gå efter regeln-Är den vanligt förekommande så är det med stor sannolikhet ett säkert kort. Det finns ett enormt urval, så välj och vraka kritiskt. I dagsläget så finns det runt 12800 registrerade hybrider, hälften av dem är fullt möjligt att få tag i, av dessa så är kanske 1000 sorter vanliga i samlingar.

    De gamla hybriderna som togs fram av Tyska hybridiserare är särskilt intressanta för oss på nordliga breddgrader. Kurt Knebel, Haage, Kurt Petersen var de som lade grunderna till det enorma utbud av hybrider som finns idag.

  • Sommarbetet…
    …tillbringar mina kaktusar hängande i en tätvuxen blodbok.
    I natt var det lätt frost här, men boken skyddar dem. Lagom silat ljus och frisk luft är en del av hemligheterna med blomvilliga plantor. Där får de hänga till frosten hotar i höst. In kommer de bara om de sätter mer knopp under sommaren.
    Merparten av vattningen sköter naturen åt mig, regnvatten är det absolut bästa åt dem. Lätt näringstillskott i Juli och Augusti då den huvudsakliga till växten sker.
    Tycker att sommarbetet medför mindre ohyra, frisk luft gör dem gott. Avlusar mest med Provado om det skulle behövas. Under vintervilan kikar jag till dem med en pensel och borstar av eventuella ullöss. Rätt lätt och egentligen inga problem för dem, bara man kollar till det ibland.

  • Vilken jord till blomsterkaktusar ?
    En blandning av färsk vitmossa, planteringsjord och grovt grus använder jag. Enbart planteringsjord ger för mycket kväve och blir för kompakt.

  • Vilken jord till blomsterkaktusar ?
    jag tar vanlig krukväxtjord men lägger ett lager smågrus i botten så det blir bra dränering

  • Jordblandningar och dess mystiska, mytiska värld ,-);

    En bra mix är just den som fungerar för dig, alla har vi olika odlingsbetingelser-Så kom ihåg att jag kommer att hålla det här lite generellt och baserat på mina erfarenheter.
    Det finns dock ett par regler som man bör hålla sig till innan man krukar sina raringar.
    Lerkrukor är vackert, men är inget jag rekommenderar. Lerkrukan torkar snabbt och drar ut mycket vatten till krukan när man väl vattnar. Detta lurar matarrötterna att söka sig ut till ytterkanten av krukans insida, där är de sen ytterst utsatta för torka. Helt plötsligt så börjar en planta kollapsa trots man vattnat efter en uttorkning-Man vattnar ännu mer och den skrumpnar mer och mer. Plantan har helt enkelt drabbats av rotröta, rötterna dog under torkan och när den väl fick vatten så började den ruttna.
    -Alltså. Plastkrukor är det som gäller, krukstorlek för sticklingar beror på, enstaka sticklingar sätter jag i 12 cm kruka och planterar om efter ett eller två år om plantan kräver det.
    En bra mix måste dränera bra, vi med våra nordliga breddgrader behöver som regel inte använda en lika porös mix som samlare i San Diego, de vattnar nästan dagligen och är beroende av att det dränerar extremt bra, de har hög luftfuktighet och dessutom höga temperaturer.
    En bra fungerande basmix ser ut så här: 2 delar av en bra krukväxtjord, 1 del små lecakulor eller grus i storlek 2-3 mm (dräneringsbiten); Till detta så använder jag en näve finmalda bok eller eklöv på 10 liter färdig mix. Finns inga löv så fungerar vitmossa lika bra, klipp ner några nävar färsk spaghnum. Lägg till en dcl benmjöl-Klart! Perlit fungerar lika bra som leca eller grus, jag gillar det dock inte då det flyter åt alla håll.
    Benmjöl har en underbar egenskap. Av någon anledning så stimulerar det rotbildning snabbare och är helt klart ett måste för snabb rotning. Mixen kan varieras i det oändliga-Jag säjer att det finns en blandning för varje samlare av dem, inget är rätt eller fel. Vi ska komma ihåg att de är väldigt förlåtande ändå.

    Har du för avsikt att hålla dina bladkaktusar ute under sommaren så kan man även lägga till pinjebark i sin mix för extra snabb dränering. Jag använder det med viss försiktighet, det kan bli för torrt och bark drar näring från mixen då det långsamt bryts ner. Bark i jordblandningar för epifytiska kaktusar är något man ska vara lite försiktig med om man är ovan. Har du dem i en fuktig växthusmiljö så är bark ett alternativ.
    Nu tänker säkert en del så här. Jag har satt mina i vanlig billig plantjord….och visst, det kommer att fungera det med. Men…den dagen de ska planteras om för att de ändå inte blev så pampiga som du tänkt…då kommer du att ångra det…allt är en enda låst torvklump och alla försök att luckra upp rotklumpen leder troligen till rotröta.

    Omplantering av kaktusar ska endast ske om man misstänker rotröta eller att de helt enkelt behöver en större kruka, de trivs i trängsel. Plantan brukar behöva en större kruka när den hotar att tippa över ända, jag är återhållsam med omplanteringar på större plantor, sticklingar som sätter fart får raskt bättre förutsättningar i en större kruka. Större krukor bidrar också till en stabilare fuktighet och svängningarna för det underjordiska livet minskar.