Faktabank

Namnfrågan

Uppdaterad 19 juli 2016 av Anna NV Uppsala

  • Del 3. Om varumärkesnamn

    I sin iver att skydda sina rossorter har rosförädlarna bitit sig i svansen. De får inte använda varumärkesnamnen och de riktiga sortnamnen är egentligen också ogiltiga om man skall följa koden.… och vem vill ha en ros med med föga uppetsande namnet ’Tan97103’ (History ®); eller Peklipink (Claridge ®);.

    Givetvis är det synd att namn som t ex Summerwind inte gäller (sorten heter ’Korlanum’);. Kan vi inte bara behålla namnet på rosen? Problemet är att Summerwind är ett varumärke och att det finns inget som kan hindra förädlaren att prångla ut ett otal rosor under samma namn. Det finns ingen garanti att den rosen vi planterar idag är samma sort som den du köper om 5 år. ’Korlanum’ säljs under andra varumärkesnamn också (Sommerwind ®, Surrey ® och Göteborgs-Posten ®);. Möjligen skulle man kunna skriva Summerwind ® Korlanum, men endast om namnet ’Korlanum’ finns med gäller det just den sorten.

    Det finns en hake till. I princip skulle jag kunna ta ett sortnamn på en välkänd ros, t ex Bourbonrosen ’Louise Odier’, varumärkessydda namnet (Louise Odier ®); och sen sälja vilken ros som helst under namnet och då faller ju all rim och reson. Visst vill vi vara säkra på att vi får det vi tror vi beställt?

    Ibland rekommenderas att varumärkesnamn på sorter skall skiljas från äkta sortnamn genom att man skriver med versaler: SUMMERWIND ®. Bra tanke, men räddar inte namnet enligt varumärkeslagen.

    Skicket att skriva sortnamnen med förädlarens bokstäver i versaler ’KORlanum’ strider för övrigt också mot reglerna.

    Här är några namn på vanliga rosor i Sverige:

    Giltigt sortnamn-Ogiltiga namn

    ’Ausblush’- Heritage ™
    ’Ausmas’- Graham Thomas ™
    ’Kormaxial’- Bassino ®
    ’Korpinrob’- Rink Robusta ®
    ’Meidauri’- Leonardo da Vinci ™
    ’Meiviolin’ – Eden Rose 88 ™
    ’Poulari’- Karen Blixen ™
    ’Pouldra’- Princesse Alexandra ™, Alexandra Renaissance ™
    ’Poulman’- Ingrid Bergman ™
    ’Tanezamor’- Romanze ®
    ’Tanklesant’- Santana ™

  • Del 2. Om varumärkesnamn

    Det finns en trend att använda registrerade varumärkesnamn på sorter. Detta är ett rent otyg som strider både mot ICNCP och gällande regler för varumärkesnamn. Användadet kommer av att rosförädlare försökt att så länge som möjligt tjäna pengar på sin rossort – inte så svårt att förstå. De vill förlänga ensamrätten genom att utnyttja varumärkesnamn. Ett patent gäller i 20 år och sen är det stopp. Ett varumärke registreras för 10 år i taget, men kan förnyas i evighet. Det kostar också långt mindre än ett patent.

    Så här går det till:

    Förädlaren får fram en ny sort och registrerar ett sortnamn – det ni kallar för kodnamn. Sedan tas ett dyrt patent på sorten och förädlaren har fullständiga rättigheter till förökning och försäljning av sorten i 20 år (om årsavgiften betalas);. Efter detta är det fritt fram för alla att föröka och sälja sorten.

    Allt väl så långt, men om jag nu blandar in varumärke får vi en liten annan historia:

    Förädlaren får fram en ny sort och registrerar den precis som tidigare, MEN ger sorten ett fullständigt nonsensnamn, gärna så krångligt som möjligt. Sedan tas patent på sorten och sorten är skyddad i 20 år (eller också sparar man pengar och struntar i detta);.
    Nu registrerar förädlaren ett varumärke som används när rosen marknadsförs. Efter 20 år får sorten förökas och säljas av vem som helst, men eftersom varumärket är skyddat får man bara använda det ursprungliga sortnamnet. Detta sortnamn är oftast fullständigt okänt för de flesta köpare och dessutom helt obegripligt eller omöjligt att uttala och ingen odlare ser någon vinst i att börja föröka sorten.

    Nu är detta försök att skydda sina rosor helt förkastligt av flera skäl.

    Ett varumärkesnamn används för att beskriva just ett varumärke – en image – eller ett ursprung. Det följs av beteckningen ™ eller om det är registrerat ®. Ett varumärkesnamn får inte tillskrivas en viss produkt (§13 i varumärkeslagen);.

    Exempel ur läkemedelsvärlden:

    Alvedon ® – i sig bara ett varumärke som innefattar många produkter med samma ursprung. Först när produktnamnet konstrueras får det en egentlig mening och kan tillskrivas en viss sak t ex Alvedon®500 mg. I princip kan ägaren av varumärket Alvedon ® ha hur många produkter som helst under namnet – Alvedon ® pepparkaksdeg, Alvedon ® spårvagn osv.

    Om vi nu tar ett exempel ur rosvärlden:.

    Admired Miranda ® är det registrerade varumärket för en engelsk ros, vilket i sig är oförenligt med reglerna kring varumärken. Om ett varumärke tillskrivs en viss produkt blir det omedelbart ogiltigt. Det räcker med en sticketikett på den lokala plantskolan. Används varumärket på etiketten för att ange viss sort (produkt); blir varumärket genast ogiltigt. Varumärkesägaren måste ha full koll på sina underleverantörer för att varumärket skall gälla. Vill man få varumärket officinellt ogiltigförklarat räcker det med att skicka in etiketten till patentverket med en förklaring. Ofta kommer plantskolan undan detta genom att skriva det riktiga sortnamnet med små bokstäver någonstans på etiketten.

    Admired Miranda ® kan alltså inte användas som sortnamn. Det får inte tillskrivas en klon, men skulle kunna användas för att beskriva en hel serie kloner; Admired Miranda ® Purple, Admired Miranda ® Pink, Admired Miranda ® Orange osv. Eftersom namnet redan nu används på en sort är varumärket ogiltigt och varumärket har upphört.

    Då har vi kvar det officiella sortnamnet. Rosen är registrerad under namnet ’Ausmira’ vilket är det giltiga namnet i hela världen. Enligt koden är ’Ausmira’ det enda namn som får användas på sorten.

    Nu blir det dock problem eftersom namnet inte består av ord, utan av en kombination av förädlarens första bokstäver (David AUStin); och rent nonsens. ICNCP kräver ju att ord används. Nu är ju ICNCP ingen lag så rosen får väl heta ’Ausmira’ till någon går till domstolen. Det går i alla fall att uttala och så får vi låtsas att någon flicka bär namnet någonstans i England.

  • Del 1. Sortnamn, varumärkesnamn etc.

    En sort består vanligen av en klon eller renodlade fröserier (ettåriga växter);.

    Namnsättning av sorter regleras av The International Code of Botanical Nomenclature for Cultivated Plants (ICNCP);. Syftet med regelverket är att skapa en stabil metod för namnsättning av odlade växter. Detta för att undvika användandet av sortnamn som skapar förvirring och rena felaktigheter. Reglerna är också till för att skilja namnen på vilda växter från de vi odlar i trädgården. Vi har helt olika behov av namn på vildväxande plantor och för dem i trädgårdslandet.
    Till skillnad från koden för vetenskapliga namn, är ICNCP inte någon botanisk lag. Men koder av detta slag erkänns oftast av domstolar när det kommer till tvister, så ICNCP väger tungt.

    Koden föreskriver att:

    – en sort kan endast ha ett namn.
    – sortnamnet skall gälla i alla länder i världen.
    – det äldsta namnet har prioritet*
    – namnet skall vara max. fyra ord långt.
    – sortnamn tillkomna efter 1 januari 1959 måste bestå av ord från ett modernt språk (ej latin eller latiniserade ord från andra språk);.
    – ett sortnamn skrivs med stor begynnelsebokastav och resten som brukligt för språket ifråga (oftast efter engelsk modell ’Queen of the Musks’);.
    – sortnamnet skrivs inom enkla citattecken, aldrig dubbla.

    Rekommendationen är att använda sig av sortnamn som fungerar bra i så många länder som möjligt. För en svensk sort kan det innebära att unvika å, ä och ö och vi har väl alla sett tyskans ü förvandlas till u i engelska texter.

    *); I undantagsfall kan ett nyare namn bli giltigt genom ”konservering”. Om rosen ’Peace’ inte blivit ett konserverat namn heter rosen ohjälpligt ’Mme. A. Meilland’.