Faktabank

Sjukdomar

Foto: Kajsa i Västerås

Uppdaterad 19 juli 2016 av Anna NV Uppsala

  • Hej, jag håller med Dag från Norge, att det är felgödsling som är ett stort problem vid barkfläcksjuka. I mitt fall har det drabbat arter och spinosissimarosor; Fruhlingsduft och rosa pendulina; alltså rosor som vill ha lite med näring. Jag har problem med ryggen och för att slippa baxa tunga säckar med kogödsel har jag gett mina rosor blåkorn. Problememt är att sjukdomen/symptomen har funnits kvar längre än vad gödslet kan ha funnits kvar i jorden. Förmodligen kan symptomen ha samband med obalans i vissa mineraler, och vilken sorts jord man har. Jag har mager sandjord,förbättrad dock men ändå. LÅG borde ha skrivit mycket mer om svampsjukdomar i sin senaste utgåva, för dt är som sagt en bibel och hans syfte är att sprida kunskap och kärleken till rosorna.Som får sig en törn att den ena efter den andra märkliga sjukdomen avlöser varandra.Vi ska heller inte glömma att klimatet ändrar sig och med det hela växt och djurvärlden, även svampar.Jag har alltid slängt bort bortklippta sjuka grenar, och börjat sterilisera sekatören med handsprit (som även dödar virus) efter användning. Överhuvudtaget tror jag många slarvar med just att desinficera skärande redskap, rosor får ju faktiskt sår att att man skär i dem. De blöder inte, med det är ett ingrepp på en levande varelse.

  • ”Purple spot”/b> Ej att förväxla med svartfläcksjuka. Glad då jag insåg att de rosor jag trodde hade svartfläck troligen ”bara” varit under stress.Trösterikt råd var det: ”Ge den lite kärlek, näring, vattna och halmtäck” .. Letar efter svenskt namn, så här tillsv en länk till engelsk site,
    där finns också bild.
    http://www.rosebuddies.com/problem3.html

  • Virus på roser
    Spring Dwarf Disease ger små deformerade blad, främst på våren och på nya skott om vädret är kallt. Tror att rosorna på det förfallan rosariet i Kristianstad har det. En stor del av rosorna får skott med små underutveckalade blad, som om de drabbats av svår frost just när de utvecklats. Besvären är främst på våren, sedan tar sig en del av rosorna. Men jag har även sett sådana skott mitt i sommaren. Måste vara väldigt smittsamt. Smittar antagligen via sekatören. Enda åtgärden är att avlägsna rosen när första symptom konstaterats.
    Lägger in en länk med några ” dåliga” bilder på sjukdomarna. Det finns väldigt lite information om virus.
    Man skall nog vara försiktig och beställa från USA. Men de seriösa firmorna har väl koll på sådant. Otäcka saker

    http://www.sactorose.org/rosebug/irosepests.htm#ROSE%20SPRING%20DWARF

  • Saxat om metoder mot mjöldagg mm:
    Mjöldaggen kommer med daggen och angriper de färska skottspetsarna och bladen som beläggs med ett gråvitt mjöl, tillväxten avstannar och de angripna delarna kan dö. Den trivs i torrt klimat.

    Svartfläcksjukan börjar med små svarta fläckar på bladen närmast marken. Den sprider sig sedan uppåt längs grenarna. Bladen gulnar och faller av.

    Rosrosten börjar på bladens undersida som rostfärgade fläckar, snart gulnar bladen och faller av.

    Bladlöss är den vanligaste insekten som angriper rosor. De föredrar skottspetsarna och de nyaste bladen.

    Överdriv inte kvävegödsling – Alltför stor dos kväve kvävegödsmedel gör rosorna mer mottaglig för sjukdomar. Gödsla med kaliumhaltiga gödselmedel istället.

    Bakpulver mot Mjöldagg – Bakpulver löses upp i vatten. 1 gram per liter + lite såpa för ytspänningens skull.
    Lösningen sprutas ut i förebyggande syfte. En gång per månad eller vid behov.

    Ormbunksavkok mot rosrost – 1 kg ormbunksklipp kokas upp med 10 liter vatten. Låt svalna. Sila och bespruta med avkoket.

    Kärnmjölk mot mjöldagg och svamp – Outspädd kärnmjölk mot mjöldagg och andra svampsjukdomar. Upprepa varje vecka.

    Fräkenextrakt mot svamp – motverkar svampsjukdomar och stärker växten. Låt 100 g fräken dra i 2 liter vatten något dygn.
    Sila. Späd ut och bespruta rosorna med detta.

    Nässelvatten mot löss, svamp – stärker växten som ypperligt gödselmedel, näring mm tas upp av blad såväl som rot.

    Rosmjöldagg – Bikarbonat (10%); som löses upp i ljummet vatten.
    Börja behandlingen tidigt som förebyggande och upprepa sedan under hela sommaren. Spruta hela busken även på bladens undersida.

    Rosrost – Pröva med Atamon – (vanligt konserveringsmedel);. En flaska Atamon blandas i tio liter vatten plus lite såpa eller diskmedel för att minska ytspänningen. Blanda alltsammans i t ex sprayflaska och spruta hela busken, även undersidan av bladen. Börja behandlingen tidigt med att förebygga och sedan upprepa
    helst var tredje vecka. Det brukar hålla rosrosten i schack.

    Svartfläckssjuka – Samma som ovan. Svåraste svampsjukdomen att bekämpa. Hård beskärning och utglesning är ett sätt att motverka svartfläckssjuka. Sjukdomen börjar alltid längst ner på busken, vilket gör den svår att upptäcka i tid.
    Ta bort angripna skott och blad – även avfallna- tas bort och bränns. Och att om rosorna haft sjukdomar
    under sommaren då är det särskilt viktigt att plocka upp alla blad från marken när rosorna fällt löven på
    hösten. Annars övervintrar svampsporerna i marken under vintern.

    Bio-Balans ett giftfritt växtskyddsmedel som förhindrar mjöldagg och svartfläcksjuka på rosor. Bio-Balans innehåller fyra sorters inympade Trichodema arter. Rätt sortval kan minimera angrepp av parasiter.

    Erik Karlsson, Åhus, stor rossamlare rekommenderar att fram till
    omkring mitten av juni blanda en matsked kalksaltpeter till tio liter vatten, det räcker till 3-4 plantor.
    Detta vattnas ut över hela plantan.

    Matnyttig hemsida, bla om hemmagjorda växtskydd: http://www.catweb.nu/rosenwebb/index.html?sida=http://www.catweb.nu/rosenwebb/rosenskotsel.htm

  • Barkfläcksjuka?
    Köpte för en tid sedan en CD som handlar om sjukdomar i trädgården.
    Barkfläcksjuka – Coniothyrium wernsdorffiae
    Beskrivning
    Denna svampsjukdom angriper rosornas bark, där framförallt fjolårsskotten är utsatta. Här bildas det stora runda fläckar i en mörk nyans, omgivna av en röd kant. Dessa fläckar torkar in och blir bruna till gråvita, där svampens sporer, s.k. konidier, sedan bildas.
    Smittspridningen sker med regn och vind. Det är vanligt att infektionen under vårvintern får fäste i sår i barken, vilka orsakats av frost, insektsangrepp eller liknade. Även sovande bladknoppar kan angripas. Om fläckarna blir så stora att de omringar skottet, dör oftast den del som finns ovanför skadan. I vissa fall kan det även bildas svulster vid angreppstället.
    Motåtgärder
    Ge växten god tillgång på vatten och en välbalanserad sammansättning av näringsämnen, utan överskott av kväve. Det är också viktigt att rosorna hinner avmogna (förbereda sig för vintern); ordentligt på hösten.
    Täck inte rosorna för mycket under vintern, då detta gynnar eventuella svampangrepp. Om täckning ändå behövs för rosornas övervintring, kan man förslagsvis använda granris, som är ett luftigt täckmaterial. Låt helst marken först frysa till.
    Det är viktigt att kontrollera rosbusken noga på våren och klippa bort och bränna alla angripna skott och grenar.

  • Svampbekämpning
    Det recept som finns i LÅG del 2 är bra tycker jag; 1 del Atamon, 5 delar vatten, 1 del såpa.

  • Barkfläcksjukan
    Min New Dawn hade fläckar i våras. Jag var nyfiken på hur de grenarna skulle bete sig, så de fick vara kvar. Först såg de allt eländigare ut, men så kom de små skrumpna skott ändå. Nu är den lutande grenen full med halvmeterlånga friska sidoskott som ångar på för fullt. Så rosen får hållas ett tag till, jag vill se hur det går.

  • Barkfläcksjukan
    Jag har haft klängrosor med barkfläcksjuka i 10 år men inte gjort mer än tagit bort grenar när de är helt döda. Visserligen ser några för eländiga ut med långa kala grenar, men de har överlevt och blommar snällt högt upp i himlen någonstans och skjuter sidoskott ibland. Det verkar inte som om svampen sprider sig särskilt snabbt här iallafall.

  • Grendöd? Vissnesjuka?
    Vad kan det bero på när vissa av rosorna visar torra och döda grenar NU? Dom har grönskat så det är inte vintern som tagit dom, utan först nu har grenarna (en gren här och en där, på ett par olika rosor); torkat och dött. /Sanna

    jag har haft likadant på några rosor, och jag tror att det är barkfläcksjuka som slagit till. Jag kan se på dessa döda grenar att de längre ner har purpur-violetta partier som mörkanar och ovanför dem så torkar grenen. Jag klipper bort hela grenen och ser till att sanera även på marken, så att inget blir kvar. Ulla-karin D

    Även jag tycker att det verkar som barkfläckssjukan. Jag har haft det i ganska många år. Tycker att så gott som alla rosor drabbas när de är inne ung på andra säsongen. Det tar ett par år då de är kinkiga och träliga, men sedan verkar det som att de repar sig och blir mer immuna. /Hedwig

    Ett år drabbade många av mina rosor av ”vissnesjuka”. bla Martin Frobicher som till slut blev av med alla sina grenar, men han är idag en av mina ståtligaste rosor, det enda jag gjorde var att ta bort de vissna grenarna.
    /Jeanette

  • Barkfläcksjuka är lätt att se – fläckar på fjolårsskotten med en röd rand omkring, som sedan torkar och blir gråa. Det brukar bara vara årsskotten som dör, inte hela grenar. Kan, som ni säkert vet, åtgärdas genom att man skär bort skotten och upphör med kvävegödsling samt skapar luftigare vintertäckningsmaterial som t ex granris om man tidigare haft ett mer täckande.

  • Grenar som vissnar – barkfläcksjuke-liknande ”utslag”
    För mig är det bara starkväxande saker som t ex klätterrosor som drabbats av detta. Varje år torkar några grenar in i maj – början juni. Har inte brytt mig så mkt om det, rosen överlever ju i all fall. Just i år är det dock värre än vanligt på min Corall Dawn. Den har skjutit skott som aldrig förr, men sisådär en 20 proc. har sen gett upp och torkat. När jag inspekterat grenarna verkar det som om just de med nåt barkfläcksjuke-liknande ”utslag” har dukat under.

  • Barkfläcksjuka
    Barkfläcksjuka verkar inte vara en dödlig sjukdom på etablerade rosor men problemet är att den verkar vara vida spridd även i handeln och unga plantor tycks ha svårare att klara ett angrepp.

  • Barkfläcksjuka?
    Jag tycker allmänt att de rosor som har lite ”trindare” och släta grenar, typ New Dawn, verkar känsligare för detta otyg, medan det med lite ”torrare”, kanske smalare grenar inte är så ankomna. Pimpineller, gallicor, rugosor, damascenor verkar som vanligt klara sig bra.

  • Barkfläcksjuka? … svampsjukdomar
    Jag har plöjt igenom en del litteratur de senaste dagarna eftersom jag aldrig har sett så mycket skador av den typ vi såg på fotot. Jag är övertygad om att det rör sig om en eller flera svampsjukdomar som på engelska kallas ”rose cankers”. (Osäker på det svenska namnet);.

    Det finns flera olika svamparter som ger upphov till liknande skador men förmodligen är det samma sort vi har i våra trädgårdar. Man skall klippa bort sjuka delar av plantan och slänga dem i soporna/bränna dem men problemet är ju att man kan föra vidare smittan med sekatören. Den behandling jag läst om handlar om att spruta med kopparhaltiga preparat, s.k. Bordeauxvatten. Trist det här. Jag kommer försöka gå igenom mina rosor och anteckna de sorter som verkar mer motståndskraftiga än andra. Kanske vore det en god idè om många gjorde detta. Om sjukdomarna breder ut sig kommer det bli värdefullt att veta vilka sorter man bör odla. Det finns ju så många forumister med massor av rosor i Sverige – det blir mycket kunskap och erfarenhet om vi lägger ihop det.

  • Barkfläcksjuka – för mycket gödsel?
    Barkflekksjuke heter i Norge greinbrann. Denne sykdommen har ofte sammneheng med feilgjødsling- ofte for mye gjødsling. Når de rødaktige stripene har nådd hele veien rundt greinen, dør greinen overfor. Så når vi beskjærer, bør vi gå helt ned til frisk ved.
    Men min erfaring er at det kan være mye greinbrann ett år (feilgjødsling og klimatiske forhold); mens det neste år nesten ikke finnes greinbrann. De siste tre årene har jeg hatt lite greinbrann. Jeg får den aldri på Hurdalsrosen, Polstjärnan, Flammentanz osv. Men klaseroser og stilkroser og korte og kraftige remonterende buskroser kan få sykdommen.
    Men jeg får aldri panikk når jeg ser greinbrann. Greinbrannen opptrer som oftest oppover på stilkene, greinene. Når rosebuskene likevel skal beskjæres langt nede, forsvinner de syke partiene.

  • Barkfläcksjuka?
    Mitt intryck är att den blir vanligare och vanligare utan att uppmärksammas särskilt mycket. LÅG skriver t ex inte mycket om den i sin bok. När jag var hos Löta i sällskap med en kunnig rosvän, pekade han stup i ett på sjuka plantor. Hela hans koloniområde i Stockholm är infekterat, säger han, ”alla rosor har barkfläck”. Jag undrar bl a om inte alla de ”Flammentanz” jag läser om i detta forum som folk har kastat, kan ha haft barkfläcksjuka? ”Normalt” är väl den både frisk och härdig. Mina rosor har klarat sig ganska bra hittills utom ”Constance Spry” som var nära att krokna förra året men kom igen med nya hittills friska skott. Några blommor blev det ju inte. Nu när jag blivit uppmärksam ser jag fler rosor med dessa lila fläckar och jag försöker hinna klippa bort allt sjukt. Jag sprutar inte men har nyss börjat med BioBalans, alltför nyligen för att kunna utvärdera effekten än.