Annons
Senast inloggade Jerker i Gävle Mimika Ninnie i Ramlösa Lisa H Hulkmamman
Annons

Dagens fågel: Bergfink

Annika i norra Uppland
feb 03 2010 / 22 Kommentarer / 2086 visningar

Eftersom bergfinken, Fringilla montifringilla, varit uppe i flera andra trådar får den bli dagens fågel idag. Den häckar i skog i norra Svealand och hela Norrland och övervintrar i centrala och södra Europa. En hel del bergfinkar brukar alltid övervintra i de södra delarna av Sverige och vissa år kan hundratusentals bergfinkar ses i Skåne om vintern.

Bergfink ingår ofta i blandflockar tillsammans med bofink under höst/vinter/vår och bofink är den art som folk brukar ha svårast att skilja bergfinken från. Men vet man vad man ska titta efter är det inte särskilt stort. Arterna är lika stora och har samma kroppsform men fjäderdräkterna skiljer sig åt på många sätt. Hos både bergfink och bofink ser könen olika ut, så därför tar jag dem könvis.

Bergfinkhanen har helt svart huvud, nacke och rygg. På vintern blir huvudet vitfjälligt. Till våren nöts det vita bort så att huvudet blir svart igen (det är bara topparna på de svarta fjädrarna som är vita). En bofinkhane har grå hjässa och roströd kind. Bergfinken har klart orange bröst och vit mage. Bofinkhanen är roströd på hela undersidan. Bergfinkhanen har orange vingband, bofinkhanen har vita vingband, varav ett är brett och lyser tydligt. Bergfinkhanens oranga färg fortsätter från bröstet in på översta delen av vingen, så det ser ut som att han har en orange kil "på axeln". Bofinkhanen är blågrå där.

Bergfinkhonan är mer oansenlig i dräkten än hanen men även hon har orange bröst och vit mage samt orange vingband. Bofinkhonan har inget orange utan är beige undertill och hennes vingband är också beigeaktigt. Bergfinkhonans huvud är gråaktigt med lite svarta inslag på hjässan och i nacken. Bofinkhonans huvud ser mest brunt ut. Liksom hanen så har honan en orange kil på översta delen av vingen, men den är smalare än hanens och lite spräcklig.

Sången hos bergfinken är en lång, utdragen, lite sprucken ton: "djjööööö". Locklätet är ett gnälligt "dje-e!". Bofinken har en sång bestående av flera toner och locklätet är ett käckt "fink!". I flykten säger bofinken "jupp".

Bergfinken är en tacksam fågel som kan komma till ens matning oavsett om man bor ute i skogen eller i öppet landskap. Vi som bor lite längre upp i landet får nöja oss med att ha bergfink som matbordsgäst under vår och höst, medan de längre söderut i landet kan ha bergfinken under hela vintern. Vid fågelbordet äter bergfinken gärna solrosfrön och  hampfrön. Den förstår sig inte på fröautomater utan sitter helst på marken. 

Här en bergfinkhane, fotad av min sambo. Notera svart huvud med vita fjäll (kallas bräm på skådarspråk!), orange bröst, vit buk, orange kil överst på vingen och orange vingband:

Jag har lånat några bilder från Anna NV Uppsala. På den första ses en bergfinkhane (till vänster) tillsammans med en grönfink. Notera bergfinkens svarta hjässa (med vita fjäll) och det skarpt oranga bröstet:

På den här bilden syns en bergfinkhane och tre grönfinkar. Notera den breda, oranga kilen som går ut på vingen hos bergfinken:

På den här bilden har hanarna börjat få sin sommardräkt. Längst fram (= hitåt) syns en bergfinkhona. Ganska oansenlig men tittar man noga ser man att hon faktiskt är orange på bröstet. Det är också en hona som sitter och tittar upp i högra delen av bilden, snett vänd mot oss. Förutom bergfinkarna syns sex grönfinkar på bilden:

Som sista bild lägger jag in en utan någon kommentar. Den får ni själva lista ut art och kön på! (Även denna lånad från Anna.)

 

 

Kommentarer

Eloise / Zon 3 / feb 03 2010 / 12:34
Sweet! enligt Lennarth så har vi framförallt bergfinkhonor här - men den understa är en hane?... nä nu blev jag osäker, hanen verkar ha skarpare huvudteckning:))
Rolf i Västmanland / Zon IV / feb 03 2010 / 13:12
Också en sällsynt men alltid lika välkommen gäst hos mig. Jag har aldrig sett den så här mitt i vintern, bara under våren när de är på väg norrut. Jag gillar färgteckningen, milda färger som ändå ger ett så livligt intryck. En riktig höjdare tycker jag.
laiset zon 1 / Zon 1 / feb 03 2010 / 15:18

I de sidste par uger har det "vrimlet" med bergfinker her, en lille flok på 50-100 individer har slået sig ned i en lille park, som vi er så heldige af være naboer til. Vi har budt på foder - og vi har virkelig ikke sparet!

 

laiset zon 1 / Zon 1 / feb 03 2010 / 15:25

Først spiste de kun det foder, der lå på marken, men efterhånden  - ikke mindst, da sneen væltede ned og dækkede jorden med et tykt lag sne - invaderede de foderhuset

en han.. 

 

 en hun

 

 med hele hovedet inde

 

og minsandten også i lag med paenut-automaten 

 

 Det ER en bergfink, tættest på kameraet, lidt bag en gren, - og jeg sværger på, at den spiste af peanuts'en.

Cacki / feb 03 2010 / 16:06
Lustigt så olika det kan vara från år till år. De senaste åren har vi haft mest grönfinkar här men i år ser man bara ett fåtal. I år är det tydligen bergfinkarnas år. (Himlars en sådan fin bild din sambo tagit Annika!)
Christina i Småland / feb 03 2010 / 18:15

Är detta en bergfink? Dålig bild, tyvärr!

 

Annika i norra Uppland / feb 03 2010 / 18:17
Jajamen Christina, en hane!
Annika i norra Uppland / feb 03 2010 / 18:19
laiset - kul att höra att bergfinken knaprade jordnötter! Där ser man, det KAN visst om de vill! ;-)
Helene zon 1 / feb 04 2010 / 10:43

Annika, varför skriver du inte en bok ? En lättfattlig med tydliga bilder .på riktiga fåglar  på fågelbordet  och som inte är inte tecknade ! Du kan säkert få tillgång till många bra bilder !

Det är så intressant ,tycker jag !

Annika i norra Uppland / feb 04 2010 / 17:46

Helene, det finns så otroligt många fågelböcker, jag tror inte det är plats för en till. Jag tror det finns en hel drös med olika lättfattliga fågelböcker, det gäller bara att hitta dem, för man fullkomligt drunknar i fågelboksdjungeln (drunknar i djungeln? hmmm...).

En bok som kom ut bara för ett par år sen och som är väldigt bra är Mata fåglar av Niklas Aronsson. Den innehåller dels allmän information, som varför fåglar flyttar eller övervintrar, och dels mer specifik information - som vilka fåglar som äter vad vid fågelbordet. Dessutom upptäckte jag att den har en artbestämningsdel, där de fåglar som kan tänkas besöka en fågelmatning finns med. Och det är riktiga foton på fåglarna (dock bara ett per art). Så den boken verkar till stor del innehålla det som jag vill förmedla med den här serien. Fast Annikas personliga pedagogik finns förstås inte med i boken! ;-D

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
 

Problemlösning Augusti

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons