Annons
Senast inloggade Ulla i VF Anette på Solbacken Emma i Västerås Bitte jimvidar
Annons

Hur dränerar man?

Louise i Skåne
nov 01 2008 / 9 Kommentarer / 4022 visningar

En del av min tomt kommer inte att bli vettig att odla på förrän jag fixar bättre dränering. Men jag vet inte hur. Om jag nu lyckats ladda upp bilden är här lite förklaring:

Den gula ytan (knappa 300 kvm) vill jag så småningom odla grönsaker och några fruktträd på. Den stora byggnaden söder om odlingsytan är ladan, och det sexkantiga är hönsgården. Hönsgården och hela marken norr om ladan är blöt, sluttar svagt mot en sänka åt nordväst, som är på grannens betesmark. Grov streckad linje är tomtgräns (men totalt har vi 12000 kvm, så hela syns inte). Mest vatten kommer från de röda x-en. 

Marken är f.d. hästhage, och där hönsgården ligger har nog varit gödselgrop, som sen fyllts igen med sten och annat. Annars är det mellanlera. Sommarhalvåret blir det bra med sol där, men så här års är det skuggat hela dagen av bokskogen.

Frågor: 

1: hur dränerar man - diken, plaströr, tegelrör?

2: vilken riktning lägger man dränering - längs eller tvärs? Om längs - överkant eller nederkant? Om tvärs - hur tätt?

3: vart leder jag vattnet? Kan det tas tillvara under torrsomrar? Kan det bli för mycket dränerat?

Kan tillägga att mannen äger en gammal grävmaskin, så jag slipper gräva för hand.

Kommentarer

Claes Sörmland / Zon 3 (kall) / nov 01 2008 / 22:32

Det här med dränering är ganska enkelt men blir en hel vetenskap med tanke på hur olika förhållandena kan vara mellan olika platser som skall dräneras. Så ett bra tips är att antingen ta hjälp av någon med erfarenhet som kan komma och besöka platsen eller om man har självförtroendet - göra sin egen bedömning av vad som krävs.

I princip behöver du leda bort vattnet till någon lägre punkt. Vanligvis gräver man ett s k stamdike längs med den lägsta nivån av det område som skall dräneras. En ledning läggs ned som omges av grovt grus (exempelvis makadam 18-20, eller naturgrus av grövre dimension) som i sin tur slagits in i geotextil/fiberduk för att förhindra att lera sätter igen grus och ledning. Ledningen är vanligtvis 75-100 mm i diameter och kan vara i plast med hål i eller gamla hederliga tegelrör. Tegelrören kräver lite noggrannare läggning i och med att de skall läggas dikt an i en sandbädd. Men tveka inte att använda tegelrör om du har hela ladan full! Lutningen på ledningen skall vara minst 1:200 (1 cm lutning på två meter) för att det skall rinna bra i rören och för att de inte skall sätta igen. Stamdiket måste mynna någonstans - t ex i ett öppet dike. Finns inget sådant tillgängligt kan en stenkista vara en lösning. Givetvis kan du låta ledningen mynna i en brunn som kan fungera som vattenreservoar under sommaren. Glöm inte att även den brunnen behöver ett breddavlopp!

Djupet som dräneringsledningen skall ligga på är traditionellt sett 1,2 m. Det betyder att grundvattennivån inte stiger över denna nivå (med undantag från kapillärsugningen i marken.) Men jag har sett i litteraturen att dränering ofta läggs på grundare djup idag. Jag vet tex att på min tomt ligger de gamla dräneringsrören på ungefär 75 cm djup med tillfredställande resultat.

I och med at du har ett stort område att dränera så kan det också krävas sidorör för att dränera hela området. Dessa kallas för sugdiken och ansluts med 1:200 fall till stamdiket. Mina gamla trädgårdböcker menar att de inte bör ligga mer än 10 meter isär för effektiv dränering. Med tanke på att du har mellanlera kanske de bör ligga ännu tätare? Allt beror på de lokala förutsättningarna.

Louise i Skåne / nov 03 2008 / 11:06

Stort tack Claes! Du svarade på alla mina frågor och lite till! Det där om brunn som reservoar var jättesmart! Jag ska ta ett snack med grannen om var man kan ansluta breddavloppet till dagvattenledningen som finns där nånstans.

Låg och funderade i morse. Dels på hur djup jag bör göra reservoarbrunnen. Det handlar väl om hur mycket bevattningsvatten jag tror jag behöver spara. Har ingen aning om vilka volymer som kan gå åt.

En annan fundering var - när man gräver detta, är det smartast att börja i nederänden, med brunnen, så man blir av med vattnet efter hand som man gräver diket? Om det inte är väldigt torrt när vi sätter igång med det. Jag ska tänka på att dra elledning via diket till brunnen, till när man vill koppla in en bevattningspump.

Mannen frågade om ett så djupt dräneringsrör kan hjälpa mot regnvattnet som flyter på ytan. Har jag förstått saken rätt, att sänker man grundvattenytan med de djupa rören, så är marken inte så vattenmättad, och har lättare att svälja regnet?

Louise i Skåne / nov 03 2008 / 11:46
Baserat på Claes rekommendationer har jag ritat in brunn - rund blå; stamdike, tjock blå linje samt sugdiken, tunna blå. (Elledning till pump i brunnen är lila.) Har jag förstått dig rätt, Claes?
Louise i Skåne / nov 03 2008 / 11:53
Den lila syns kanske inte i den storleken, och den tjockare blå är alltså längs den streckade tomtgränsen åt norr.
Anna NV Uppsala / Zon 3-4 / nov 03 2008 / 12:43
Angående at det samlas vatten på ytan. Vår lera kan vara full av envisa pölar alldeles intill ett djupt (öppet) dike. Så fullt ut hjälper inte en dränering mot problemen i snösmältningen.
Anette på Boäng / nov 03 2008 / 12:45

En liten undran; Om du gör en uppsamlingsbrunn direkt vid dräneringen måste den ligga väldigt djupt, under nivån för dräneringsröret. Om du inte har dagvattenledning intill får du pumpa bort vattnet om det blir för mycket (eftersom det är på vintern måste slangen ligga frostfritt) Vi har den lösningen vid vår pool och det är lite passning, rätt som det är funkar inte pumpen och man får fixa.

Så här dränerade vi nyss i trädgården. Vi började gräva vid dagvattenledningen. Djupet på den avgör ju på vilket djup man lägger dräneringen (strax över). Sedan grävde vi "baklänges" och hade minst ett fall på nån centimeter per meter. Vi grävde ner en rensbrunn bredvid dagvattenledningen. På så vis kan vi lyfta på locket och se om det rinner i dräneringen resp se om dagvattenledningen hinner med eller om det stiger i brunnen. I andra ändan av dräneringen har vi lagt upp ett 110 rör upp till marknivå. Då kan vi komma åt att spola hela ledningen om den skulle slamma igen (och slammet rinner ner i rensbrunnen och inte vidare i dagvattenledningen). Vi har inte använt markduk, bara grus på inrådan av bönder/entreprenörer runt om. Vi har mycket fin lera som slammar igen duken. Duken kommer man inte åt att spola ur.
Vi funderade också mycket på en vattenreservoar där vi kunnat spara vatten till sommaren, men vi kom inte på nån vettig lösning.

Lycka till.

 

Anette på Boäng / nov 03 2008 / 13:00
En annan sak: bönderna här runtom lägger 110-slang och de säger att den drar ca 7 meter åt varje håll, så enligt dem (inte våra egna erfarneheter alltså) räcker det med en ledning mitt i ditt gula fält.
Sedan ser det inte ut att vara några problem med nivåerna i ert fall, men tänk på att dräneringsslangen på sin högsta punkt inte skall ligga högre än början på dagvattenledningen, det skall inte kunna tryckas upp dräneringsvatten baklänges i dagvattensystemet till huset (i vårt fall var det på gränsen därför behövde vi rensbrunnen också, den skall svämma över innan vattnet går baklänges upp till huset).
Claes Sörmland / Zon 3 (kall) / nov 03 2008 / 13:24

Det där med lokala bönder som känner till markförhållandena låter som en väldigt bra grej! Det är ju en väldig skillnad att dränera olika jordar. En mellanlera behöver ju inte vara den andra lik.

Det jag beskrev ovan var textboksversionen idag. Geotextil har inte använts så många år och är ett modernt försök att förlänga livstiden på dräneringen. Men jag är faktiskt lite imponerad över hur väl de gamla regelrören under min trädgård fungerar. De måste ha legat där sen före sextiotalet och är satta direkt i mellanleran utan sand/grus runtom. Trots detta är de inte igenslammade och fungerar väl än idag.

Louise i Skåne / nov 03 2008 / 17:00

Tack för mer input! Det där med reservoarbrunnens djup, rensbrunn, och hur högt och långt borta dagvattenledningen går måste jag fråga mig fram, och kanske mäta lite. Hur mäter man lättast höjder och fall?

Här är en ny bild, med stamdiket i mitten, enligt Anette, kompletterat med sugdiken från de ställen jag vet blir allra blötast. 

Och den gröna plutten i hönsgården är ytterligare en tanke: en tunna och/eller badbalja för att förse ankorna med vatten, dit vatten leds från taket. Den får ha breddavlopp till närmsta sugdike.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
 

Problemlösning Augusti

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons