Fyra av tio svenskar retar sig på grannarna – är du en av dem?

Hur står det till med grannsämjan i Sverige? En nyligen genomförd undersökning, Trädgårdsbarometern, visar att fyra av tio husägare stör sig på sina grannar. Se om du instämmer i största irritationsmomenten – om du känner igen dig eller om du kanske är den som stör.

Så här irriterade är vi på våra grannar

I Trädgårdsbarometern, en undersökning initierad av Stihl Norden, har man tagit temperaturen på grannsämjan i de nordiska länderna och frågat sammanlagt 1 993 personer under februari 2017. Till synes finns det mycket att reta sig på. I topp ligger grannar som för oväsen med bullriga trädgårdsmaskiner eller inte har vett att hålla ordning på sin trädgård. Lika många surar över grannar som aldrig hälsar.

Av husägarna som lätt blir irriterade finns det många orsaker till att pulsen höjs. Förutom de tidigare nämnda orsakerna stör sig en av tio på att grannen är pedant och har det för fint i sin trädgård! Nästan lika många blir irriterade när grannes grenar hänger över tomtgränsen eller när löv blåser in på den egna tomten. Undersökningen passade också på att fråga i vilken utsträckning man skäms inför sina grannar över hur den egna trädgården ser ut. Ja, ofta eller ibland svarade 20 procent eller var femte svensk på den frågan.

Det här irriterar vi oss mest på:

Vad stör dig i relationen med dina grannar rent allmänt?

  1. Trädgårdsmaskiner väsnas (8 %)
  2. Sköter inte om sin trädgård (8 %)
  3. Hälsar aldrig (8 %)
  4. Allmänt högljudda (6 %)
  5. Spelar hög musik (5 %)
  6. Söker kontakt för ofta (3 %)
  7. Är pedanter och har för fin trädgård (2 %)

Om du stör dig över grannarnas trädgårdsskötsel, vad irriterar mest?

  1. Grannarnas trädgårdsmaskiner väsnas när jag vill ha lugn och ro (57 %)
  2. Grannarna sköter inte om sin trädgård (52 %)
  3. Grannarna har för fin trädgård (11 %)

Jag kan tänka mig en hel radda fler grejer som kan tänkas störa som träd som skuggar, att grannen utan att fråga tagit ner en häck som gav insynsskydd, grillos, altanhäng på kvällar, barnstoj i hoppmattor, lösa husdjur, ogräs som inkräktar…

grannsamja_2

Hur hanterar vi konflikter med våra grannar?

Svenskar är ju kända för att vara konflikträdda. I undersökningen ställdes frågan ”Om du stör dig på din granne, vad gör du då?”. 26 procent svarade att de väljer att inte säga något för att bevara grannsämjan. 14 procent sticker ut hakan och säger ifrån medan närmare hälften av de tillfrågade inte vet vad de ska göra.

Bara genom att titta på siffrorna ovan, så är slutsatsen logisk att om vi bara kommunicerar mer med våra grannar borde de flesta konflikter vara ur vägen. Här är några konkreta förslag på hur man kan hantera grannkriser:

  1. Börja hälsa på varandra och helst innan konflikt uppstår. Det är mycket lättare att komma överens om t ex tider som passar alla för bullriga maskiner. Man blir inte heller lika angelägen att irriterade sig på någon man känner. Du behöver inte heller undra om grannen kommer att bli arg om det kommer till att adressera en konflikt, om du redan vet att hen är trevlig.
  2. Adressera problemen innan de uppstår. ”Hej, hej, grannen! Vill du ha en kaffe? Jag funderar över att klippa häcken. Har du några tankar kring höjden? Ska vi ta halva var eller varannan gång?”
  3. Upprätta gemensamma trivselregler under fika. Nej, förresten! Kalla dem inte för regler, utan riktmärken, t ex vilka tider som är lämpliga att använda maskiner, om träd eller buskar kan behövas tas ner på sikt, insynsskydd, grillning, altanhäng på kvällar, barnstoj i hoppmattor, lösa husdjur, ogräs som inkräktar etc.
  4. Ta först reda på orsaken, innan du berättar hur mycket hen stör dig. Självklart är grannen inte ute efter att medvetet störa dig, så varför elda upp sig i onödan? Hen kanske har ont om tid, kunskap eller pengar för att prioritera trädgården.
  5. Berätta hur problemet påverkar dig utan att använda en anklagande ton. Det är viktigt att grannen ska få en förståelse för din situation och att ”ansträngningen” det innebär att tillmötesgå dig ska vara värt en god grannsämja.
  6. Presentera en lösning om möjligt. Ibland beror ett problem på att grannen själv inte har en lösning och att det därför uppstått i första hand. Det kan göra grannen stressad och defensiv, men en lösning eller bara frågan om det är ett problem även för denne brukar föra det lättare att diskutera frågan.
  7. Smidigt är det om man kan mötas halvvägs. ”Jag ska köra en vända till tippen. Jag kan ta de där gamla brädorna om du vill?”
  8. Ibland kan det t o m vara så att det lönar sig att erbjuda hela lösningen själv, om det är så att problemet stör dig jättemycket men inte grannen. Det kanske är värt mödan att ta ett varv med trimmern över grannens maskrosor om hen är för gammal för att orka.
  9. Att störa sig på att grannarna har för fin trädgård säger nog mer om en själv. Njut och ge grannen komplimanger! Du ska se att du får både trädgårdsråd, kanske lite hjälp och bergis en massa växter.
  10. Be om ursäkt! Om du är problemet och du vet att du gett anledning till grannen att klaga – ge dem rätt. Det är bara att tacka för att de faktiskt gav dig chansen att rätta till. Finns ingen anledning att känna sig förnärmad, tjura eller hämnas genom att klaga tillbaka. Ett grannband kan bli så mycket bättre efter att en konflikt är löst.

”Kill with kindness” är ett begrepp som tar en långt i konflikter med främmande. Man kan avväpna och komma förbi en hel del missförstånd. Om det ändå inte funkar och man tycker att man har testat allt, men grannen fortfarande är helt oresonlig, då är bästa hämnden att ignorera det dåliga beteendet. De får skylla sig själva som inte har vett att uppskatta en så bra granne som dig!