Svar: Liljebaggar är lätta att känna igen på sin knallröda färg (vackra skalbaggar). Larverna känns också igen brunorangea och intäckta i sin egen avföring, brukar de sitta på undersidan av bladen eller i bladvecken i små klungor. Både de vuxna skalbaggarna och larverna, även äggen, dras till liljor av växtarterna Liliuim och Fritillaria, men kan även ge sig på andra lökväxter. De övervintrar i de översta jordlagren och jagas effektivast tidigt på våren innan de börjar föröka sig i flera generationer.

Om du menar spruta såpavatten, som mot bladlöss, så fungerar det inte på liljebaggar. Såpavattnet dränker lusen, som har andningshål på kroppen, och liljebaggen har inte samma fysik. I övrigt är jag helt emot kemisk bekämpning i trädgårdar, då det även kan döda andra insekter, insekter som viktiga pollinerare. Därför rekommenderar jag att bekämpa dem genom att plocka dem och döda dem direkt. Det finns knep för hur man effektivt kan göra detta.

Liljebaggen reagerar på vibrationer i marken och passerande skuggor. Då släpper de taget och hamnar på rygg i jorden, så du inte längre hittar dem. Två trick för att överlista dem: pudra jorden med mjöl innan jakten, eller använd en sil/slev för att fånga upp dem underifrån. Väl infångade kan du klämma eller stampa ihjäl dem. Om det känns för äckligt att klämma, ha en liten burk med en skvätt t-sprit i handen, och så slänger du baggen kvickt i burken. Spriten bedövar den genast och den drunknar.

Larverna kan vara än äckligare att hantera. Testa att spola med en hård stråle vatten mot dem. Då faller de till marken och kan sedan inte ta sig tillbaka till plantan och dör av näringsbrist. Alternativet är att dra bort dem från bladet och mosa dem, och i så fall använda handskar, eller lägg i T-sprit, som beskrivits ovan.