Dags att rita om den svenska zonkartan

Den svenska zonkartan firar snart 100-årsjubileum. 1910 insåg landets fruktodlare att det fanns behov att dela in vårt land i odlingszoner för att visa vilka sorter som trivdes var.

I dag anges zonerna i princip alltid när man talar om hur härdig en växt är. Men kan man lita blint på zonangivelserna?

Den svenska zonkartan firar snart 100-årsjubileum. 1910 insåg landets fruktodlare att det fanns behov att dela in vårt land i odlingszoner för att visa vilka sorter som trivdes var.

I dag anges zonerna i princip alltid när man talar om hur härdig en växt är. Men kan man lita blint på zonangivelserna?

– Nej, menar Curt Rydlinge som sedan 30 år driver Rydlinge plantskola i västerbottniska Skellefteå. Vi yrkesodlare i Norrland tycker att vi borde ha mer att säga till om. Betydligt fler växter än man tror går att odla i norr om de får rätt förutsättningar.

Själv är han exempelvis väldigt förtjust i en japansk rönn, ’Carmencita’, som anges vara härdig upp till zon 3, men som har visat sig trivas alldeles utmärkt i Skellefteå.

– Det mest avgörande för att få veta hur härdig en växt är, är att ta reda på dess ursprung, eller proveniens. Man kan dessutom ge växten goda förutsättningar att klara sig i kallare klimat genom att förbättra jordens dränering och plantera den i skydd av till exempel ett plank. Lerjord är olämplig för de flesta växter; den är kall långt in på våren och samlar lätt vatten, förklarar Curt Rydlinge.

Som ett alternativ till det invecklade systemet med åtta odlingszoner, från 1 i Skåne och på västkusten till 8 längst i norr, har allt fler börjat använda en enklare indelning för perenner med fyra zoner: A, B, C och D.

A betyder att en perenn är helt härdig i hela landet. B betyder att växten kan odlas i hela landet i skyddat läge. C betyder att den kan odlas i stora delar av landet i skyddat och väldränerat läge, D betyder att växten bara kan odlas i landets mest gynnsamma delar.

– Det nya sättet är bra, men det allra bästa vore om varje försäljningsställe hade lokal erfarenhet och kunde berätta var och hur varje växt trivs, säger Curt Rydlinge.

TÄNK PÅ …

  •  De zonangivelser man hittar i trädgårdsböcker är ofta inaktuella. De förs vidare från bok till bok utan att någon kollar upp hur mycket växten egentligen klarar.
  • Varje land har sin egen zonkarta. I USA till exempel, delar man in landet i 11 ­zoner där 1 är kallast och 11 varmast. Bor man i Norrland och läser en amerikansk trädgårdstidning, ska man titta efter ­växter som klarar zon 2 eller 3.
  • Klimatet förändras. Dagens zonkarta ritades 1993, men är redan inaktuell. Det sägs att zonerna förflyttas ungefär en mil norrut för varje år.
  • Perenner trivs faktiskt ofta bättre i norr. Där skyddas de av ett snötäcke hela vintern, medan de riskerar att ruttna i Skånes blöta vinterjordar.
  • Ovanför zon 8 kommer fjällregionen. Också här kan man få de flesta perenner – och fler buskar än man tror – att trivas.

Zonkartan publiceras med tillstånd av Riksförbundet svensk Trädgård (riksomfattande organisation för Sveriges trädgårdsföreningar och enskilda medlemmar).

www.tradgard.org

På hemsidan finns även länkar till andra länders zonkartor (Finland, Norge och övriga Europa), och annan användbar information.

TEXT: Anne Ralf Hållbus