För några år sedan pratades det mycket om buxbomssjukan och man fick rådet att inte köpa buxbom. En läsare undrade om det fortfarande råder ”köpstopp” och om sjukdomen kvar?

BOEL SVARAR: Buxbomssjukan, den allvarliga svampsjukdom som angriper och dödar buxbom, rapporterades i Sverige för första gången med säkerhet 2010. Medvetenheten om att den finns har ökat sedan dess, inte minst genom den snabba spridning som förekom 2011. Men sjukdomen är fortfarande aktuell och det är bra att vara medveten om hur den utvecklas och att informera sig om riskerna innan man köper buxbomsplantor.

De flesta trädgårdsbutiker följer utvecklingen noga. Olika strategier finns för att undvika spridning och minimera angrepp. Inte minst trädgårdsbutiker har en viktig roll, och de måste ställa krav på sina leverantörer att de växter som säljs är friska. Vissa butiker har periodvis haft försäljningsstopp på buxbom.

Att göra sitt eget förökningsmaterial av buxbom är en metod som kan vara att rekommendera i detta läge. Det är också viktigt att sköta om sina plantor med näring (kompost, organiska gödselmedel eller Algomin) och vattning om det är torrt, eftersom starka, friska plantor bättre står emot ett eventuellt svampangrepp.

Buxbomssjukan finns kvar på sina håll, men på plantskolorna är man på sin vakt, och man kan föröka egna plantor från friskt material genom sticklingar.

Foto: GERMANOVA ANTONINA

Buxbomssjukan finns kvar på sina håll, men på plantskolorna är man på sin vakt, och man kan föröka egna plantor från friskt material genom sticklingar.

Symtomen för buxbomssjukan varierar

Sjukdomssymtomen kan variera med årsmånen (hur vädret ser ut under året); svampen gynnas av fuktig väderlek. Ett angrepp orsakar först mörka, runda fläckar på bladen och svarta, långsmala streck på stammen. Sedan följer ofta bladfall och vissning av hela plantan, eftersom svampen även kan växa i växtens kärl. Svampen bildar konidier (vegetativa sporer) från bladfläckarna. Konidierna sprids med vattenstänk och vind, men även vid beskärning och genom mänsklig aktivitet, från en planta till en annan. Konidierna kan penetrera kutikulan (ett skyddande vaxartat skikt hos växter) direkt eller genom klyvöppningar; inga sårskador krävs för infektion. Redan 48 timmar efter infektion kan konidier bildas om temperatur och fuktighet är gynnsamma.

På flera håll testar man att bekämpa buxbomssjukan med olika metoder.

På flera håll testar man att bekämpa buxbomssjukan med olika metoder.

Olika bekämpning testas mot buxbomssjukan

Förutom att smittan kan spridas med vind och regnstänk kan den föras vidare via skor och redskap, och i några av de historiska miljöerna med buxbom har därför besöksförbud införts för att skydda bestånden. Buxbom är en vanlig och viktig växt på kyrkogårdar i de södra delarna av landet. Buxbomssjukan fortsätter att spridas och har exempelvis rapporterats i Dalby och Väsby i Skåne samt i Vämö i Blekinge de senaste åren.

Kyrkogårdsförvaltningarna testar olika metoder för att minimera svampen; som beskärning, att bränna spillet och särskilt anpassad gröngödsel. Även varmvattenbehandling (ångning) testas, en miljövänlig metod som används professionellt mot ogräs och som är skonsam mot plantorna. I några fall har buskarna helt enkelt grävts upp. I Hörby har försök gjorts med flamning av buskarna, utan uppgrävning. Roten klarar en sådan procedur och de vedartade delarna kan grönska på nytt.

Japansk benved (Euonymus japonicus) och liguster (Ligustrum vulgare) är några av flera alternativ till buxbom. De går att klippa täta och forma.

Japansk benved (Euonymus japonicus) och liguster (Ligustrum vulgare) är några av flera alternativ till buxbom. De går att klippa täta och forma.

Alternativ till buxbom

Vidare testas olika växtalternativ till buxbom, bland annat pågår försöksplanteringar på Östra kyrkogården i Malmö. I ett examensarbete, Ersättare för kulturväxten buxbom (2015), går Josefin Willman igenom olika möjligheter. Faktorer som klippning och skötselbehov redovisas. Flera olika alternativ listas, både barrväxter som tål beskärning, som idegranliguster och spirea som har ett helt annat uttryck. Lite mer nyskapande är lavendel, ljung och kärleksört. En vintergrön perenn som tål torka och som kan vara värd att prova är gamander Teucrium x lucidrys.

Är man kulturhistoriskt intresserad av buxbom och hur den har använts på kyrkogårdar de senaste 150 åren rekommenderas nedanstående lästips, som finns på nätet och som är spännande läsning om vårt kulturarv. Här finns också förslag på växter som kan passa på begravningsplatser eller som ersättare i trädgårdar, som tuja Thuja occidentalis, buxbomsberberis Berberis buxifolia, liguster Ligustrum vulgare, japansk benved Euonymus japonicus och måbär Ribes alpinum. Det finns ett stort behov av att informera om sjukdomen och att följa de instruktioner som fortlöpande tas fram.

LÄSTIPS: ‘Buxbom, handbok om buxbom på begravningsplatser i Skåne och Blekinge’ av Cissela Olsson och Anna Rabow. Ladda ner texten på regionmuseet.se/rapporter.

TEXT: Boel Sandskär, hortonom med inriktning växtskydd på Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp.

FOTO:

Utdrag ur Experterna ALLT OM TRÄDGÅRD nr.9/2018

Gå en trädgårdskurs på nätet!

Trädgårdskurs i beskärning!

Stora beskärningskursen

  • Bli en klippa på att beskära vid rätt tidpunkt och på rätt sätt!
  • Forma vackrare buskar, häckar och träd
  • Få friskare träd och buskar
  • Stimulera växterna till bättre skörd och frodigare blomning!

Boka trädgårdskursen!