Dill är känd för att vara kinkig att odla. Här får du tipsen och ser även var du kan ha felat om något gått snett vid tidigare försök. Visste du förresten att du kan få en tidigare skörd om du vintersår den.

Bladdill och krondill – en kär ettåring

Dill är en sån där typiskt svensk smak till flera traditionella maträtter och högtider, men dill har även odlats i flera delar av världen sedan innan antiken. Den flockblommiga ettåriga örten växer vild kring Medelhavet och stora delar av Asien. Man kan odla sorter som ger fler och bättre blomkronor – krondill, eller sorter som ger tät och smakrika blad – bladdill, men de flesta sorter ger både och. Dill går att odla i hela Sverige, och trivs den kan den självså sig i rabatten om man låter den gå i blom.

Dill är kinkig att odla, men kräver nästan ingen skötsel. Bladdill är mycket användbar som färsk krydda i olika maträtter och är bra för matsmältningen.

Foto: Pongphan Ruengchai

Dill är kinkig att odla, men kräver nästan ingen skötsel. Bladdill är mycket användbar som färsk krydda i olika maträtter och är bra för matsmältningen.

Jorden och växtplatsen är viktig för dillen

Dill klarar både sol och halvskugga, men kräver näringsrik och jämt fuktig jord. En mullrik jord genomarbetad med kompost brukar inte torka ut så snabbt, och håller inte heller fukten för länge som en tung lerjord. Jordförbättra därför innan du odlar dill i kökslandet. Det går även att odla dill i kruka i blomsterjord eller urnjord, men det gäller att se till att vattna oftare.

En annan viktig sak att komma ihåg vad gäller växtplatsen är att dill inte får odlas på samma ställe mer än 4-5 år. Låt den ingå i ett växelbruk och byta plats. Orsaken är att olika svampsjukdomar lättare kan få fäste i jorden och göra den obrukbar för dill en lång tid framöver. Även andra flockblommiga grödor som odlats på platsen säsongen innan eller samtidigt, t ex morot, persilja, selleri och fänkål, gör dillen känslig för växtplatsen. Däremot trivs den att samplanteras med kålväxter, sallat och olika lökväxter.

Dill kan sås på friland, bredsås eller i prydliga rader med avstånd. Det viktiga är växtplatsen, samt att byta dem med jämna mellanrum för att undvika jordburna svampsjukdomar.

Dill kan sås på friland, bredsås eller i prydliga rader med avstånd. Det viktiga är växtplatsen, samt att byta dem med jämna mellanrum för att undvika jordburna svampsjukdomar.

Sådd och skötsel av dill

Vanligast är att så dill på friland från månadskiftet april-maj när jorden har rett sig. Man kan sedan så den i omgångar under hela säsongen. Dill sås grunt ca 1 cm djupt. Rekommenderade radavstånd är 30-40 cm för bladdill och 40-50 cm för krondill, men det går utmärkt att bredså på en liten yta, t ex i pallkragar eller mellan andra grödor. Krondill kan behövas gallras så att det finns plats mellan plantorna för att kunna utvecklas ordentligt.

Det finns sorter som ger större och fler kronor – leta efter krondill.

Det finns sorter som ger större och fler kronor – leta efter krondill.

Flera självhushållare sår dill redan under vårvintern. Fröna tål kyla och börjar gro när det är tillräckligt varmt. Detta låter sig göras både i kallväxthus och drivbänkar utomhus. På så sätt kan man förlänga säsongen och få riktigt tidig dill. Det går även att förodla dill inomhus och utplantera senare, även om direktsådd är enklare.

Dill är, som tidigare sagts, känslig för torka och behöver jämn bevattning, men det är viktigt att jorden inte står sur. Täckodling är svår när plantorna står tätt, så se till att näringsvattna t ex med nässelvatten under tillväxtsäsongen, dock inte direkt efter sådd.

Vad gick snett med dillsådden? Här är checklistan. Testa att så igen.

Vad gick snett med dillsådden? Här är checklistan. Testa att så igen.

Checklista för problem med dillsådd:

Om dillen tvärdör eller aldrig kommer upp efter sådd, kanske problemet går att spåra nedan och så försöker man igen. Ung dill kan drabbas av jordburna svampar, och få groddbrand eller rothalsröta – byt jord och låt inte sådden stå blöt!

  1. Jorden ska vara mullrik, näringsrik och väldränerad.
  2. Jämn och rik bevattning – fuktigt men inte stå med ”blöta fötter”.
  3. Odla inte dill mer än 4-5 år på samma växtplats. Låt dill ingå i växelbruk.
  4. Odla inte dill tillsammans med morot, persilja, selleri, palsternacka och fänkål.
  5. Dillen blir gul – ge mer näring.
Dillbladen kan skördas hela säsongen. Använd helst färsk eller frys. Torkad mister den i smak.

Dillbladen kan skördas hela säsongen. Använd helst färsk eller frys. Torkad mister den i smak.

Användning och skörd av dill

Man plockar bladen efterhand under sommaren och hösten. Hela plantan går att klippa av och kan oftast växa upp igen om det är tidigt på säsongen. Blad används färska, men går även utmärkt att frysa in. Det går att torka dill, men till skillnad från t ex oregano och timjan förlorar dillen smak. Även stjälkarna går att använda i matlagningen. Testa att koka dem i buljonger eller ge smak åt grytor och inläggningar.

Skörda dillkronorna för inläggningar när de står i blom, eller låt stå för skörd av dillfröer.

Skörda dillkronorna för inläggningar när de står i blom, eller låt stå för skörd av dillfröer.

Dillkronor skördas på slutet av säsongen när de är i full blom. De används mest till inläggningar, men även vid kräftkok och som dekoration på maträtter. Låter man kronorna blomma över och väntar till frön utvecklas och börjar bli bruna, kan man skörda fröna. Plocka hela stjälken och häng den upp och ner på en luftig och torr plats. Sätt en pappåse runt eller under som fångar upp frörymlingar. Dillfrön går att använda till inläggningar och som krydda till rotsaker mm. De kan även utgöra nästa års utsäde för dillodling.

Gå en trädgårdskurs på nätet!

Trädgårdskurs för nybörjare

Trädgård för nybörjare!

  • Lär dig hur du får en vackrare trädgård där något alltid blommar!
  • 18 lektioner om rabatter och köksträdgård – från grunden
  • Bekämpa skadedjur och gynna nyttodjur
  • Checklistor med årstidernas allra viktigaste göromål

Boka trädgårdskursen!

NUVARANDE Odla dill – så lyckas du med sådden
NÄSTA Föröka vindruvsplantor genom att ta sticklingar vid beskärning