En grusyta eller en bit naken jord blir rena rama barnkammaren för många trädgårdsväxter. Lär dig att känna igen fröplantorna för att kunna skilja prydnadsväxt från fröogräs.

Allt som tittar upp på oväntat ställe är inte nödvändigtvis ett ogräs. Det kan också vara små plantor självsådda perenner, som brunnäva och jättedaggkåpa, eller av tvååriga växter som kungsljus och fingerborgsblomma. Just tvååriga växter är kända för att fröså sig ymnigt. Det är en strategi för att överleva eftersom plantan dör efter blomningen. Och de har en viss förmåga att ”hoppa” ut i gruset, där det är ljust och fritt, istället för att växa i trängseln bland perennerna. Första året efter att de har grott kommer bara blad, blommorna kommer året därefter.

Ta rätt på plantorna, låt dem växa till sig i en kruka eller odlingslåda och plantera sedan tillbaka dem i rabatten. Blir de för många eller hamnar på fel plats är det bara att rycka upp dem. Lär dig framförallt att känna igen dem som små fröplantor för att kunna skilja mellan trädgårdsväxt och oinbjudet ogräs. Då blir det lättare att hitta gratisväxter och utan kostnad få fler av samma, eller att dela med sig till vänner som behöver komplettera sina rabatter. Och man slipper besvikelsen när en växt, som man har lagt mycket omsorg på, visar sig vara ett ogräs och ingen ädling.

Perenner som lätt självsår sig

perenner_ogras_1

1. Akleja Aquilegia vulgaris. Aklejans blad är sammansatta, dubbelt tredelade, med rundade småblad. Bladfärg varierar från grågrönt till gulgrönt beroende på sort.

2. Bergklint Centaurea montana. Avlånga, grågröna blad med vit behåring. Det är en perenn som beter sig som ett ogräs, men de blå blommorna är vackra.

3. Brunnäva Geranium phaeum. Bladen är handflikiga och har 5 – 7 lober som i sin tur är något flikiga. De har långa hår på ovansidan och korta på undersidan. Bladytan kan ha mer eller mindre bruna markeringar beroende på sort. Dyker ofta upp på nya ställen.

4. Jättedaggkåpa Alchemilla mollis. De något veckade, runda bladen är hanflikiga med grunda flikar och tandad kant. Bladytan är något håriga. Vill man minska spridningen (som kan vara ymnig) kan man klippa av blommorna innan de går i frö.

5. Kaukasisk förgätmigej Brunnera macrophylla. Hela, något hjärtformade blad med en sträv, hårig bladyta och stjälk. Bladet har ett nätmönster och är utdraget i en tydlig spets.

6. Krollilja Lilium martagon. Hela, brett lansettlika blad med längsgående nerver (som alla enhjärtbladiga växter har). Till en början ett blad, sedan blad i krans. Denna lite exklusiva lökväxt vill man ofta ha fler av, och de tar lång tid på sig från fröplanta till blommande dito. Därför kan det vara extra bra att lära sig att känna igen den i sina olika stadier.

perenner_ogras_2

7. Franskt kungsljus Verbascum chaixii. Hela, filtludna och brett lansettlika blad med en svag tandning längs kanten. Bladytan har ett tydligt nervmönster. De påminner något om fingerborgsblommans blad, som också sitter i rosett, men de har en mjukare, mer rundad form och vågig kant.

8. Viol Viola. Hjärtlika till spatelformade hela blad. Fina hår på undersidan. Pensé har snarlika blad, med en mjukt vågig kant.

9. Gul nunneört Pseudofumaria lutea. Ofta finns mängder med fröplantor tätt tillsammans. Bladen är till en början ovalt äggrunda. Därefter blir de lite ormbunkslika – parbladiga med två till tre blad tillsammans. Grön ovansida och grågrön undersida.

10. Praktbetonika Stachys macrantha. Bladen är hjärtlika men något avlånga med sågad kant. Ytan är hårig och nerverna bildar ett tydligt, lite buckligt mönster.

11. Porslinsveronika Veronica gentianoides. Smalt lansettlika blad i rosett med en bladkant utan tandning och otydliga nerver så att bladen ser släta ut.

12. Stjärnflocka Astrantia major. Bladen är djupt handflikiga med tre till sju flikar. Kanten är sågtandad.

Ogräs som gärna självsår sig

ogras_perenner_1

1. Groblad Plantago major. Bladen är breda och ovala, och oftast kala, med tydliga bågformade nerver.

2. Löktrav Alliaria petiolata. Stora, runda och hjärtformade blad med något naggad kant runtom. Lätt att känna igen. Oftast med löklukt när man gnuggar bladen. Ätlig och löksmakande.

3. Maskros Taraxacum. Avlånga, tandade, mer eller mindre flikiga blad som sitter i en rosett. Varierande tandning eftersom det finns många arter och grupper.

4. Nejlikrot Geum urbanum. Unga blad varierar mellan att vara rundade, med tandad kant, till att ha lober, för att slutligen blir tredelade med tre lober på varje. Påminner om odlad nejlikrot men den vilda, med gula blommor, kan vara ett envist ogräs.

5. Skelört Chelidonium majus. Bladen, som sitter parvis, är mjukt tandade, med blågrön undersida. Lätt att känna igen på den gulröda mjölksaften.

6. Svinmålla Chenopodium album. Bladen kan variera i formen men är oftast något trekantiga, med gles tandning. Färgen varierar från ljusgrönt till grågrönt men känns lättast igen på en vitmjölig undersida. Visserligen ett ogräs som kan dyka upp i stora mängder, särskilt på ställen där man bearbetat jorden kraftigt, men ett mycket gott sådant. Plocka och ät!

ogras_perenner_2

7. Trampört Polygonum aviculare. Plantan trycker sig ner platt mot marken och den trivs där man går, precis som groblad. Bladen varierar i formen men är ofta små, lansettlika och trubbiga.

8. Vitplister Lamium album. Bladen är spetsigt äggrunda med grovtandad kant. Det påminner om brännässla men saknar brännhår. Sprider sig inte med underjordiska utlöpare som nässlor och kan vara fin på rätt ställe med sina vita blommor och ljust gröna blad.

9. Våtarv Stellaria media. Veka, saftiga stjälkar och äggrunda, hårlösa blad med kort skaft. Ettårig, ätlig ört som ofta följer med planteringsjord.

TEXT OCH FOTO: Susanna Rosén

Utdrag ur ALLT OM TRÄDGÅRD nr. 5/2019

Gå en trädgårdskurs på nätet!

Trädgårdskurs i att odla i pallkrage!

Lyckas med pallkragen

  • En onlinekurs i hur du får maximal skörd i en upphöjd bänk!
  • Film, fakta och checklistor för en lång, härlig odlingssäsong
  • 17 lektioner i hur du sår, vattnar, planterar och skördar + recept!

Boka trädgårdskursen!