En planteringsplan hjälper dig att i detalj planera rabatterna. Det är lättare att beräkna mängden växter som går åt, och sedan är det bara att följa planen när det är dags att plantera ut. Så här gör du.

Skissa först en översiktsplan

Innan man går på planteringsplanen är det en god idé att skissa upp din trädgård – det kallas för att göra en översiktsplan. Där ritar man fram de tänkta formerna och placering av parkering, cykelställ, sopkärl, komposthörna mm. (Det går att göra detaljerade planer över dessa också.) Här kan du läsa om hur man kan planera en trädgård, mäta upp och rita en översiktsplan.

Rita upp en planteringsplan

När du vet vilken form dina planteringar ska ha, kan det vara en bra idé att förstora rabatterna i skala 1:50 på ett separat papper och göra en mer detaljerad planteringsplan, för var och en av rabatterna. Skala 1:50 betyder att en cm på ritningen motsvarar 50 cm i verkligheten. (När du beräknar 7 cm på ritningen blir det 7×50 = 350 cm = 3,5 m i verkligheten. Eller bakvänt mäter du upp 3,5 m i verkligheten blir det 3,5×0,5 = 7 cm  på din ritning.) Rita ut vad som är norr och söder, för att ha koll på var solen befinner sig och hur den rör sig i din trädgård (solen går upp i öst och ner i väst).

Tips: Skriv ut flera kopior på planteringsplanen innan du börjat sätta ut växterna, så kan du tillåta dig att experimentera och behöver inte börja om från början varje gång.

Här finns olika sätt att arbeta. Gör du som trädgårdsarkitekten, Karin Janrik, som har en stående inslag i Allt om Trädgård, så skissar du först fram form och färg, volymer och strukturer. Rita först färgfältens storlek och form på din planteringsplan – om du till exempel bestämt dig för färgerna vitt, blått, grönt och silver så ritar du in de färgerna i fält, så som du vill att de ska ligga i rabatten. Detta gör hon för att det är lättare att direkt ha en överblick. (Proffs brukar inte färga sina planteringsplaner, för de han ett invant öga för branschens symboler. Men nu ska du göra det lätt för dig själv.)

Hur väljer man växter?

Vilka kriterier väljer man växter ifrån? De viktigaste är utifrån växtplats (läge) och stil. Så här kan du tänka:

Växtplats:

  • Vilken jord? (Lerjord, sandig, sur, väldränerat, fuktigt etc)
  • Är det sol eller skugga?
  • Blåser det? (Välj vindtåliga växter och bra täta skydd.)
  • Kommer snödrivor nära vid skottning? (Välj salttåliga växter).

Stil/tema:

  • Vilken tidsepok/arkitekturstil har huset?
  • Ska stilen anpassas till miljön/grannskapet?

Växtegenskaper:

  • Säsongsvariation? Blomtid?
  • Skötselkrav?
  • Övrigt: färg, bladstruktur, växtform, höjd, vinterfägring, biologiskt mångfald, doft, mm.

Med säsongsvariation ser man till att få något fint att titta på över hela säsongen. Ta även hänsyn till om du alltid är bortrest en viss period – satsa på blomprakt och frukter när du är där och kan njuta. Tidpunkt på dagen kan också vara en faktor att räkna in – vill du sitta och njuta kvällssolen kanske rabatten ska placeras så att solen silas bakifrån genom ett vackert gräs och vackra trädstammar. Växtkomposition är en konstform som kan ta tid att bemästra, men låt det inte avskräcka dig. Du vet vad du tycker är fint och hämta gärna intryck av rabatter du sett som andra lyckats med. Det går alltid att ändra och plantera om. Det är kul att prova sig fram.

Tips: Tänk på att ”less is more”. Många olika växter ger ett rörigt intryck. Det är även lättare att lyckas om du har färre växter för att hålla reda på deras skötselkrav.

Göra en växtlista

Lista växterna och ge dem en bokstavsbeteckning. Varje växtgrupp får en egen bokstavsbeteckning, till exempel P för perenner, B för buskar, T för träd och L för lökväxter och så vidare, kombinerat med en siffra för varje sort. Exempel: P1: akleja, P2: bolltistel, B1: buxbom, B2: japansk buskrosling. På växtlistan är det även behändigt att ha en kolumn för antalet växter. Då har växtlistan per automatik blivit en inköpslista.

Rita ut rabatterna på planteringsplanen i rätt skala. En skallinjal kan hjälpa till att beräkna avstånd och en plastmall med former kan hjälpa till att rita ut plantor.

Rita ut rabatterna på planteringsplanen i rätt skala. En skallinjal kan hjälpa till att beräkna avstånd och en plastmall med former kan hjälpa till att rita ut plantor.

Beräkna antal växter

Ta reda på c/c. Det är en benämning av plantavståndet och beräknas från plantans mitt till närmaste plantas mitt. Informationen brukar finnas på köpstället, men går även att googla fram. Börja sedan att placera ut växterna på planteringsplanen. Här är ett räkneexempel för att beräkna plantavstånd på en ritning i skala 1:50, om c/c för en planta är 35 cm:
3,5 x 0,5 = 1,75 cm – vilket blir avståndet mellan dessa plantor på ritningen.

Antingen ritar du ut varje planta en och en, eller om du har ett helt fält med samma växt kan du rita ut fältet och skriva ut antalet en gång så här: P2/7  (betyder 7 stycken bolltistlar enligt exemplet ovan), B1/5 (betyder 5 stycken buxbom). När plantorna placerats ut på planteringsplanen, är det dags att räkna ihop alla av samma sort och föra in på växtlistan.

Tips: C/c är ett rekommenderat plantavstånd. Vissa växter kan ta tid på sig att breda ut sig, så vill du ha en tät rabatt tidigare sätter du plantorna tätare och ökar antalet. Det går alltid att gallra ut senare om det blir för tätt.

Gå en trädgårdskurs på nätet!

Trädgårdskurs för nybörjare

Trädgård för nybörjare!

  • Lär dig hur du får en vackrare trädgård där något alltid blommar!
  • 18 lektioner om rabatter och köksträdgård – från grunden
  • Bekämpa skadedjur och gynna nyttodjur
  • Checklistor med årstidernas allra viktigaste göromål

Boka trädgårdskursen!

NUVARANDE Rita en planteringsplan och skapa växtlistor
NÄSTA Mästarrabatten 2006