Foto: Colourbox

De bästa häckarna som insynsskydd

Med en häck som insynsskydd får man både en skyddande ram och en privat sfär. Vilken häckväxt man väljer beror på hur man vill att den ska se ut, hur hög den ska bli och hur tät man vill ha den, men också i vilken växtzon man bor.

När man anlägger en trädgård handlar det om att skapa en plats, ett rum som utvecklar sig under säsongen och över åren. I några få fall kan man ha helt öppna gränser, med en trädgård som sträcker sig ut i landskapet och flyter samman med det eller tvärtom, det vill säga kontrasterar. Oftast har man trots allt en begränsad yta som angränsar till sådant som inte direkt bidrar till upplevelsen av platsen eller till och med kan vara negativt. Det kan vara en trafikerad väg eller grannens köksfönster som vetter mot den enda soliga gräsplätten man har.

Häckar istället för plank som insynsskydd

Att få vara privat, att ha ett eget utrymme som är skyddat från omvärlden är något som känns alltmer värdefullt när vi ömsom delar via sociala medier, ömsom övervakas i varje steg vi tar. Då gäller det att hitta avgränsningar mot yttervärlden. Murar och plank är omedelbara och bildar hårda väggar. Man kan istället välja att ha en palett av växter som fungerar bra både som häck och skydd mot insyn stor del av året.

Häckplantor säljs i olika former

Genom att köpa en färdig häck kan man snabbt uppnå resultat som sedan bara blir bättre med åren. Då kan häcken antingen levereras som enstaka höga plantor eller meterlånga klippta sektioner. Det vanligaste är dock att beställa barrotade plantor, som säljs med naken rot i en påse med torvmull. Dessa finns i handeln tidig vår och sen höst. De är också betydligt billigare i inköp än krukodlade exemplar.

8 bästa häckarna för insynsskydd:

Avenbokshäckar får vacker bronsfärg på hösten och bladen sitter kvar under vintern. Foto: Colourbox

Avenbok Carpinus betulus – är ett svenskt träd, som om det får växa fritt bildar ett stort, ofta flerstammigt träd. Bladen är tunnare än bokens och inte lika läderartade. Avenbokens vissna, kopparfärgade blad sitter kvar länge och ger därigenom ett bra insynsskydd även vintertid. Trädet tål rejäl beskärning och kan formklippas till en mycket tunn häck om man skulle vilja det. Avenbok har en genomgående stam och kapas först när häcken har nått önskad höjd. Avenbok kan skjuta nya skott på gamla grenar till skillnad från vanlig bok. Den trivs på de flesta jordar men vill helt ha en lite lättare jord med högt pH-värde. Zon 4.*

Bergbambu kanske inte är det första när man tänker på häckar, men de går utmärkt att trimma till täta häckar. Foto: WSF

Bergbambu Fargesia murielae – ger ett exotiskt intryck och trivs i soliga till halvskuggiga lägen. Det finns många sorter, där de vanligaste är 'Simba', som blir meterhög, och 'Jumbo' på 2 - 3 meter. De växer ganska långsamt i starten, men är å andra sidan mycket långlivade. Om man får tag i större plantor kan man dela dem med en vass spade för att få flera. Se till att vattna extra efter plantering. Om det blir mycket varmt och torrt direkt därefter, skydda med fiberduk mot den värsta solen.

Det sägs att bambu blommar vart hundrade år men det är inte helt sant. Däremot stämmer det att hela dalgångar har en synkroniserad blomning över några år då de sätter frön och sedan dör. Detta hände för cirka 20 år sedan då bergbambu blommade samtidigt över hela Europa. Man hade nämligen förökat bambun från ett fåtal frökällor. Numera är ursprunget mer spritt och därför är det osannolikt att vi får samma katastrofala bambudöd igen. Zon 3.

Blodboken varierar i färg beroende på sort. Häckarna blir riktigt eleganta insynsskydd. Foto: Colourbox

Blodbok Fagus sylvatica Purpurbladiga gruppen – har precis som vanlig bok och avenbok en genomgående stam och blir perfekt till klippta häckar. Det blir särskilt snyggt om man blandar blodbok och vanlig bok. De nyutslagna bladen är intensivt purpurröda och under sommaren får de en röd-grönbrun nyans. Färgen på rödbladigheten varierar eftersom det finns flera sorter med olika färgton på bladen. En häck av blodbok ger en fin, mörk bakgrund till övriga planteringar. Bok kan fungera på olika jordar men blir allra bäst i en lite tyngre, lerblandad och fuktighetshållande jord. Bok får oftast inte nya skott från äldre ved så det gäller att klippa regelbundet. Bokens blad sitter kvar under vintern i ännu högre grad än avenbokens. Zon 4.*

Granhäckar ger ett grönt insynsskydd även vintertid. Denna häck är härdig i hela landet. Foto: MIKHAIL OLYKAYNEN

Gran Picea abies – granhäckar kan vara oerhört täta och andas en självklarhet, särskilt i historiska miljöer. Det är sällan gran finns i trädgårdsbutiken men det är inga problem att beställa hem. Det är en fantastisk häckväxt med genomgående stam som svarar mycket bra på formklippning. Något man måste vara beredd på är att granen inte får nya skott från gammal ved. Om man har klippt den så hårt att det inte finns gröna barr kvar kommer det inte att växa ut nya skott just där. Gran blir finast i öppna, soliga lägen. Zon 8.*

En häck av hybrididegran är täta och effektiva insynskydd. Foto: Colourbox

Hybrididegran Taxus x media – är kanske den mest exklusiva av häckar, med en djupt mörkgrön färg, och passar vid såväl herrgårdar som "vanliga" hus. Den har en genomgående stam och är lätt att få tät i såväl skuggiga som soliga lägen. Det kan vara bra att täcka en nyplanterad idegran med säckväv som skydd mot stark vinter och vårsol så länge det finns tjäle i marken. Annars får man en avdunstning från barren som inte ersätts med vatten från rötterna, eftersom vattnet i marken är fruset, och man riskerar så kallad frystorkning. Täckning är viktigast första och andra vintern i områden med långvarig tjäle. Man kan föryngra en gammal idegranshäck, det vill säga klippa tillbaka den kraftigt, eftersom det växer ut nya skott på gammal ved. Zon 5.*

Klipper du lagerhägg med häcksax blir de stora bladen fult stympade. Snyggast blir det med sekatör. Foto: Colourbox

Lagerhägg Prunus laurocerasus – det finns inte så många vintergröna häckar, och en av de ovanligare är lagerhägg. Den får så pass stora blad att den lätt blir ful om den klipps med häcksax. De avklippta bladen får en brun kant. Det är därför bättre att klippa den med sekatör och ta enskilda skott och grenar istället för att kapa bladen. Det gör att lagerhägg inte lämpar sig för strikt klippta häckar, utan blir bättre för lite friare former. Samtidigt ger de stora, frodiga bladen ett helt eget uttryck. Den är extremt skuggtålig, men blir allra tätast och snyggast i halvskugga. Sorten 'Genolia' är mer upprättväxande, och därmed bättre till häck, än många andra lagerhäggssorter. Zon 3.

Lärk blir inte lika tät som en granhäck, men har ett mjukare intryck. De tappar barren på vintern, men får först en fin gyllene färg. Foto: Colourbox

Lärk Larix – är inte särskilt vanlig som häck, men vilka fina häckar de bildar! Lärken fäller sina barr på vintern, så den ger inte ett lika kompakt insynsskydd som de andra växterna här. Den har också en genomgående stam precis som

avenbok och bok. Den japanska lärken har de tveklöst vackraste kottarna av alla lärkar. Kottefjällen är aningen nedböjda i topparna, vilket gör att de påminner något om rosor. Innan lärkhäcken fäller sina barr blir den vackert solgul. Zon 4. Om man bor längre upp i landet blir sibirisk lärk, zon 7, också fantastiskt fin. Den har lite ljusare skott och kanske inte riktigt lika raffinerade kottar, men blir väldigt bra som häck.*

Pandabambu Fargesia robusta – liknar bergbambu men är kraftigare och trivs även bättre i skuggigare lägen. Man kan toppa en del skott ganska lågt för att få en häck som är tät ända nerifrån. Annars klipper man när årets nya skott, som skjuter upp utan blad, har nått önskad höjd. Detta skott får sedan blad och åren därefter växer korta sidoskott ut. Detta skott växer inte mer på höjden. Det första året eller åren är det bra att skydda plantan mot vintersol om man bor på en plats där det blir tjäle i marken. Zon 2.

* Häckväxten har en genomgående stam - en enda, rak stam där alla grenar utgår från. Om man klipper av toppen slutar stammen att växa och därför klipper man den först när häcken har nått önskad höjd.

Utdrag ur ALLT OM TRÄDGÅRD nr.3/2020

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Odla ditt gröna intresse - läs Allt om Trädgård! Se erbjudande!